Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

165 gagnas en tapp med ett bockfotliknande stål (fig. 280). Tap- pen är försedd med ledande gängor, som vid ändan äro utbil- dade till en skärande kant. För spånornas avlägsnande är tappen i ändan försedd med en urtagning, i vilken spå- norna inkomma genom ett litet hål framför den skärande kanten. Större tappar kunna hava t. o. m. fyra skärande kanter (såsom å fig. 280), vilka skära efter varandra och sålunda småningom utbilda gängorna. 11. Filar och raspar. 256. F i 1 a r n a: vid metallarbeten nödvändiga och syn- nerligen praktiska verktyg, komma huvudsakligast i fråga vid slätning av ytor, vid hoppassandet av arbetsstycken, och i allmänhet då mindre mängder material skall avlägs- nas, varvid det ej lönar sig att fästa arbetsstycket i någon verktygsmaskin, ävensom om arbetet icke annars heller kan utföras med mejsel, hyvel, fräsmaskin eller svarv. — Filarna och rasparna hava flere spånskärande bett, på vilka de skärande kanterna antingen äro breda, varvid de lösgöra breda spånor, eller u tgöras av samala piggar, varvid spånornas bredd är mycket liten. 257. Fil am as framställning. De göras av gott Martin- eller helst vällstål (§ 340), som smides eller valsas till filämnen av olika slag. Efter det filämnena därpå uppglödgats och fått småningom svalna, uträtas de och sli- pas (filas) släta, varpå de huggas, d. v. s. förses med tandning. Detta sker sålunda, att man med tillhjälp av en bred mej- sel och en hammare inslår skåror (grader) på filens yta i sned riktning och bredvid varandra. Sålunda uppstå vassa kanter eller tänder. För att få alla tänder lika och huggnin- gen således jämn, böra hammarslagen alltid vara av samma styrka, dessutom bör filhuggaren besitta stor vana och fär- dighet, enär han endast med känseln inställer mejseln bred- vid den nyss inslagna skåran. Filen vilar på en på städetfäst zink- eller blyplatta. En fotrem, som fasthåller filen i dess läge, går över tenen och spetsen. Huggningen påbörjas vid spetsen. Tänderna gå ej vinkelrätt, utan snett över filytan och sträcka sig över hela filen. På detta sätt huggas filar, som begagnas yid bearbetning av mjuka metaller (enkelhuggning).