Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

166 Spånen är härvid bred och dess lösgörande fordrar större kraft. Vanligen inhuggas grader även i motsatt riktning, så att det i stället för de breda tänderna uppstår piggar. Huggningen kallas i detta fall dubbelhuggning eller korshuggning. Innan korshuggning företages, av- slipas de enkelhuggna tändernas vassa spetsar med en slip- sten. Vid enkelhuggning bilda tänderna med filens längdrikt- ning en vinkel av c:a 70° och vid den korshuggna tandningen en vinkel av c:a 52°. Härigenom komma piggarna ej att stå rakt bakom varandra, utan snett, varigenom spåret blir slätare. — Numera huggas filar även med maskiner. Filen fästes vid ett bord, som förskjutes ett bestämt stycke, d. v. s. tanddelningens längd, efter varje mejselslag. Mejseln fästes vid en vertikal ledstake, som upplyftes av en å en rote- rande axel anbragt tapp och nédtryckes av en stark fjä- der, då tappen släpper sitt tag. -—- Vid h ä r d n i n g av filar bör beaktas, att de fina tänderna lätt förbrännas. För att förhindra detta bestrykes filens yta med en degartad blandning, bestående av i vatten upplöst lim och salt samt hornsubstans, erhållen ur hästhovar. Därefter upphettas filar- na antingen i en vanlig ässja med träkol, eller i särskilda ugnar, till rödglöd, varpå de doppas i saltvatten. Tenen uppglödgas därpå ännu en gång, varigenom den blir mjukare, själva filen lämnas glashård. 258. Fil ar n as indelning. Med avseende å tandningens finhet indelas filarna vanligen i tre slag, grova, h al vgr o v a och f i n a f i 1 a r. Grova filar hava 70—500 tänder pr cm2, beroende på filens längd, halvgrova 185—1100 och fina filar 500—2000 tänder (mycket fina t. o. m. 7600 tänder). Beroende på ändamålet hava filarna olika former: F y r- k a n t f i 1 a r ii a äro huggna på alla sidor. I allmänhe t äfo dessa ganska mycket tjockare på mitten. Till dem höra de stora, 300—600 mm långa skrub b filarna, vilka på mitten hava en tjocklek av 25—50 mm oeli väga ända till 9 kg. Å flatfilarna är vanligen en av de samla sidorna slät (ansatsfil). Å flata spetsfilar (s. k. handfilar, fig 281) äro alla sidor huggna och sluta i en slö spets. På svenska sågfilar, vilka äro flata, är en sida rund. En trekan tfil är även huggen på alla sidor. En sågfil är också trekan-