Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

Forfatter: Paavo Pero

År: 1920

Forlag: Björck & Börjeson

Sted: Stocholm

Udgave: 2

Sider: 512

UDK: 621.9 (022)

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 536 Forrige Næste
170 större, t. ex. ett yxstål, ett trästycke, vars ända trycker arbetsstycket mot slipstenen. 264. Smärgelskivor nas storlek är beroende därpå, för vilket ändamål de skola användas. 'De största hava vanligen en diameter av 400’—500 mm. Periferi- hastigheten är beroende av hållfastheten, vanligen är den 15—28 m i sekunden. Den av den stora hastigheten uppkomna centrifugalkraften samt den av arbetsstycket förorsakade friktionen och den härav följande ojämna upp- hettningen av skivan kunna söndersplittra denna, medföran- de fara och skador. Av denna orsak omgivas skivorna enligt lag med järnkåpor. Skivorna inklämmas dessutom, mellan stora och starka stödplattor (brickor). Smärgelskivor an- vändas såväl såsom torra som fuktade mecl vatten. Enär slip- stenar och smärgelskivor lätt nötas och bliva ojämna, så måste de tidtals rundsvarvas. Slipstenar rundsvarvas med till- hjälp av en särskild inrättning, som fästes vid slipstens- trågets kanter och är försedd med ett trattformigt stål med vassa kanter. Trattstålet roterar kring en snett ställd tapp och matningen sker medels en matareskruv. Stålet vässas samtidigt som det slipar stenen. Ett svarvstål av detta slag lösbryter egentligen små bitar ur stenen. Smärgelslipstenar svarvas antingen med diamants tål eller också med tillhjälp av en särskild rundsvarvningsinrättning, bes tående av en med piggar försedd trissa av stål, anbragt å ett starkt skaft. Då trissan tryckes mot smärgelskivans periferi, lösgöra piggarna små smulor från denna, varigenom skivan lätt åter utsvarvas till sin runda form. 265. Smärgel och karborundum användas även i form av mjöl eller pulver vid noggrann inslipning av tvenne ytor mot varandra, t. ex. då tappen till ett tvärstycke skall in- passas i en gaffelvevstake. F.ör mjukare metaller, ss. t. ex. vid inslipning av mässingskranar, användes finpulveriserat glas eller finmalen bränd slipsten. För att få mjölet att bättre hållas mellan ytorna använder man olja, varigenom även spåret (den slipade ytan) blir slätare. 266. Smärgelskivor framställas även av trä sålunda, att en träskiva bestrykes med lim, varpå sedan genast smärgel- eller karborundumpulver eller, i brist på dessa, pulveriserat