Mekanisk Teknologi
För Industriskolor
Forfatter: Paavo Pero
År: 1920
Forlag: Björck & Börjeson
Sted: Stocholm
Udgave: 2
Sider: 512
UDK: 621.9 (022)
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
170
större, t. ex. ett yxstål, ett trästycke, vars ända trycker
arbetsstycket mot slipstenen.
264. Smärgelskivor nas storlek är beroende
därpå, för vilket ändamål de skola användas. 'De största
hava vanligen en diameter av 400’—500 mm. Periferi-
hastigheten är beroende av hållfastheten, vanligen
är den 15—28 m i sekunden. Den av den stora hastigheten
uppkomna centrifugalkraften samt den av arbetsstycket
förorsakade friktionen och den härav följande ojämna upp-
hettningen av skivan kunna söndersplittra denna, medföran-
de fara och skador. Av denna orsak omgivas skivorna enligt
lag med järnkåpor. Skivorna inklämmas dessutom, mellan
stora och starka stödplattor (brickor). Smärgelskivor an-
vändas såväl såsom torra som fuktade mecl vatten. Enär slip-
stenar och smärgelskivor lätt nötas och bliva ojämna, så måste
de tidtals rundsvarvas. Slipstenar rundsvarvas med till-
hjälp av en särskild inrättning, som fästes vid slipstens-
trågets kanter och är försedd med ett trattformigt stål med
vassa kanter. Trattstålet roterar kring en snett ställd tapp
och matningen sker medels en matareskruv. Stålet vässas
samtidigt som det slipar stenen. Ett svarvstål av detta slag
lösbryter egentligen små bitar ur stenen. Smärgelslipstenar
svarvas antingen med diamants tål eller också med tillhjälp
av en särskild rundsvarvningsinrättning, bes tående av en med
piggar försedd trissa av stål, anbragt å ett starkt skaft.
Då trissan tryckes mot smärgelskivans periferi, lösgöra
piggarna små smulor från denna, varigenom skivan lätt
åter utsvarvas till sin runda form.
265. Smärgel och karborundum användas även i form
av mjöl eller pulver vid noggrann inslipning av tvenne ytor
mot varandra, t. ex. då tappen till ett tvärstycke skall in-
passas i en gaffelvevstake. F.ör mjukare metaller, ss. t. ex.
vid inslipning av mässingskranar, användes finpulveriserat
glas eller finmalen bränd slipsten. För att få mjölet att bättre
hållas mellan ytorna använder man olja, varigenom även
spåret (den slipade ytan) blir slätare.
266. Smärgelskivor framställas även av trä sålunda, att
en träskiva bestrykes med lim, varpå sedan genast smärgel-
eller karborundumpulver eller, i brist på dessa, pulveriserat