Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

171 glas eller något annat lämpligt ämne strös. På samma sätt framställes smärgelduk samt glas- och sandpapper; smärgel- duk användes huvudsakligast vid putsning och polering av metallföremål; glas- och sandpapper användes åter vid slät- ning av ytor på träföremål. 13. Sågar. 267. Även sågarna äro skärande verktyg med många bett. De användas vid framställning av smala skåror, vilka möjliggöra en delning av arbetsstycket. Betten eller tän- derna likna mejselbett och äro anbragta antingen vid kan- ten av ett rakt stålblad eller utefter en cirkelformig skivas periferi. I det förra fallet rör sig sågbladet antingen fram och tillbaka — han d- och ramsågar, eller också, om bladet har formen av ett band, alltid i samma riktning, — b a n d- sågar; i det senare fallet roterar bladet — c i r k e 1 s å g a r. Tändernas storlek beror på hårdheten hos det ämne, som skall sågas: vid sågning av hårdare ämnen, t. ex. metaller, begag- nas sågar med mindre tänder, än vid sågning av mjuka ämnen, såsom t. ex. trä, detta till följd därav, att man från ett hårt ämne kan lösgöra blott fina spånor, vilka erfordra litet utrymme, då man åter från ett mjukt ämne med lätthet kan lösgöra större spånor, vilka erfordra mera utrymme mellan sågtänderna, alltså grövre tandning. — Huvudrörelsen utfö- res av stålet och matningsrörelsen antingen av stålet, ss. vid handsågar, eller av arbetsstycket. — Vid sågning uppstår stark friktion mellan stålet och arbetsstycket, om sågfåran är av samma bredd som sågbladets tjocklek. För att få fåran bredare och därigenom friktionen mindre, skrankas sågtän- derna (fig. 285 a). Skränkningen sker sålunda, att tänderna med tillhjälp av ett s k r ä n k j ä r n (fig. 287) böjas åt sidan, turvis åt höger, turvis åt vänster. Vanligen är skränkjärnet försett med en liten, med skruv fäst ställplatta, med vars till- hjälp alla tänder kunna böjas lika mycket (fig. 288). Skränk- ningen sker snabbare med tillhjälp av en skränktång Även begagnas skränkmaskiner, vilka böja tvenne tänder i gången. Sågbladet kan även förfärdigas sålunda, att det erhåller en kilformig genomskärningsprofil, så att bladets ryggsida blir tunnare och tänderna tjockare (fig. 285 b), eller