Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

173 290 A), sågen biter således blott åt ett håll. För att få mera utrymme för spånorna, göres rnellanrummet större (B). Tätare tandning är fördelaktigare, ocli av denna orsak göres tandluckan djupare (C); tänder av denna form kallas v a r g- tände r. För att få sågen att bita i vardera riktningen, för- Fig. 290. Olika tandformer för sågar. ses den andra ändan av sågen med en åt motsatt hall lutande tandning ■) eller också användas dubbeltänder, vilka till följd av sin form även kallas M-t änder (E och G). Även förekomma tänder med W-f o r m (F). Utom lutande tand- ning användes även rak sådan (H). 1 andspetsarna ellci de skärande kanterna hava antingen formen av en mejselegg eller också äro de vassa piggspetsar. Den sistnämnda formen måste användas vid kapsågar, (d. v. s. vid sågning i annan Fig. 291. Olika tandformer för cirkelsågar. riktning än i fibrernas längdriktning). Den åstadkommes sålunda, att även tandsidorna vässas, varigenom spetsen erhåller piggform; tänderna vässas turvis på vardera sidan. Med en såg av denna konstruktion avsågas fibrerna lättare. __De vanligen använda tandformerna för cirkelsågar fram- ställas i fig. 291. Form. I, där skärvinkeln är mindre än 90°, är användbar vid sågning i fibrernas längdriktning, form. II, där den är större än 90°, är lämpligast vid kapning av mjukt