Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

174 virke, och form. III, där skärvinkeln är lika med 90°, vid kap- ning av hårt virke. Olika slag av sågar. Beroende därpå, om sågen dri- ves för hand eller med maskinkraft, kunna sågarna indelas i tvenne huvudgrupper: handsågar och maskinsågar. 270. H a n cl s å g a r n a kunna indelas i icke spända sågar och spannsågar. — På de förra bör sågbladet vara så styvt, att det ej böjer sig vid begagnandet, varför de göras tjockare och bredare än vad som annars vore fallet. Av dessa må nämnas följande: Kran sågen (fig. 292), som är för- Fig. 292 och 293. Kransåg och justersåg. sedd med handtag i vardera ändan; vid sågningen fattar den ena arbetaren, stående på en ställning, det övre handtaget, medan den andra, stående på marken, fattar det nedre hand- taget; sågningen försiggår vertikalt och i fibrernas längdrikt- ning; sågen biter vid nedåtgåendet; en kransåg är c:a 125— 200 cm lång. En stock såg (justersåg, fig. 293) är bre- dare på mitten; den är i vardera ändan försedd med ett trä- handtag; vanligen hava dessa sågar raka, spetsiga tänder, ofta även M-formiga; sågen skär i vardera riktningen och hål- les vid sågning horisontalt; längden är 120—180 cm och bred- den 13—20 cm. (Stocksågen användes även vid justerandet av plankor och bräder till normala längder, varav namnet justersåg.) En sticksåg (fig. 294) föres med ena handen, varför det jämförelsevis breda sågbladet i ena ändan är försett med ett trähandtag; tänderna äro sneda, sågen biter således endast i den ena riktningen; sågen begagnas för det mesta vid kapning; då bladet är så brett, går det rakt, och ett jämnt spår erhålles; då spår av bestämt djup skola inså- gas, förses sågbladet med en ställare. Fog svan ssågen (ryggsågen, fig. 295) är kortare och smalare än en sticksåg;