Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

176 kan inställas snett i förhållande till ramen. Bladet spännes med en sträng, bestående av ett snöre, sålunda, att snö- ret tvinnas med tillhjälp av en träspjäla. Om ett alldeles smalt sågblad användes, kan man med denna såg även såga längs kroklinier; sågen kallas i detta fall r u n d- s å g. På en k 1 o v s å g, (fanersåg, fig. 299) är bladet fäst mitt i ramen; det spännes med skruv och mutter eller också med en kil. v e d s å g, på vilken stålbåge. Det avbilda- de bladet är försett med hål vid tandmel- lanrummen. Dassa ha- va till ändamål att un- derlätta bildandet av nya tänder, då de gamla blivit utslitna. Fig. 300 framställer en båg- eller bladet spännes med tillhjälp av en C. Skavande verktyg. 271. Då man vid metallarbeten skall lösgöra alldeles små spånor, antingen vid noggrant ihoppassande av tvenne ytor eller vid slätning av sådana ytor, vilka ej kunna bear- betas med fil, begagnar man sig av skavande verktyg. Vid dessa är skärvinkeln i allmänhet större än 90°. Den skärande kantens form är beroende av ärbetsytans beskaffenhet. De skavande verktygen indelas i skavare, brotschar och upp- rymmare. 272. Skavare. Vid skavning av plana ytor använ- das ilata, 2—5 mm. tjocka, om en flackmejsel påminnande skavare, som kunna vara antingen enkla eller dubbla. Slip- ningsvinkeln är vid dessa 90° eller något mindre (fig. 301 a). Lager skavas med trekantskavarepå vilka sidorna äro urgröpta, för att göra slipningen lättare. Slipningsvin-