Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

Forfatter: Paavo Pero

År: 1920

Forlag: Björck & Börjeson

Sted: Stocholm

Udgave: 2

Sider: 512

UDK: 621.9 (022)

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 536 Forrige Næste
178 stå diametralt mot varandra, så att uppmätningen blir lätt att utföra. — Enligt noggranna mått framställda bättre brot- schar förfärdigas medels svarvning och därpå följande infräs- ning av tre eller flere raka (fig. 302) eller skruvformigt löpande (fig. 303) spår. Vid en brotsch av detta slag äro skärvinklarna mindre än 90°, så att den i själva verket, löstäljer spånorna. Koniska hål bearbetas medels kon iska brotschar (fig. 304). Koniciteten är vanligen 1 : 10. — Fig. 305 fram- ställer en B e r g’ s p a t e n t b r o t s c h, som i ändan är konisk och treskuren, varpå följer en fin gängning, som auto- matiskt inmatar brotschen i hålet; dessutom underlätta de på detta sätt i hålet bildade gängorna lösgörandet av spå- norna. Dessa brotschar fastna aldrig. — Brotscharna kring- vridas med vridjärn på samma sätt som gängtapparna; även kunna härvid de tidigare beskrivna pneumatiska eller elekt- riska borrmaskinerna användas. Maskindrivna brotschar göras vanligen vänstergängade, så att de icke inmatas alltför kraftigt. — Vid mekaniska verkstäder användas ofta inställ- bara brotschar; dessas tänder (stål) äro löstagbara och kunna förstoras, dock endast inom vissa bestämda gränser. 275. U p p r y m m a r e. Då noggranna hål med hörn eller spår skola framställas å brickor 1. a. s., eller också kil- spår, så användas svagt koniska pinnar, vilkas tvärsnittsforrn är kongruent med ifrågavarande hål och på vilkas sidoytor anbragts vanligen sneda tänder. Tanddelningen är beroende av arbe Isstyckets tjocklek: högst tre tänder få skära sam- tidigt på en och samma sida. 1 enklare fall slås upprymma- ren genom hålet med en hammare, i annat fall drages den- samma med maskinkraft genom detta. Upprymmaren framställes av vanligt verktygsstål, någon gång av snabbstål. Klena upprymmare göras helst av vanadiumstål, som vid härdning härdas på ytan, men förblir mjukt invändigt. Upp- lymmarenas antal för gestaltning av ett hål beror på arbets- styckets material och hålets form; ofta kommer man till rätta med en upprymmare, ibland måste t. o. m. tre sådana användas i följd: tvenne för-upprymmare och en slät-upprymmare.