Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

Sjätte kapitlet Metoderna för kroppars hopfogning. 276. Ofta är man tvungen att framställa ett föremål i flere skilda delar antingen av samma eller av olika material; så äro stora pjeser svåra, ofta t. o. m. omöjliga att framställa i ett enda stycke (t. ex. järnbroar m. m.), icke sällan måste före- målet kunna tagas i sär, för att möjliggöra reparation och rengöring av särskilda delar eller deras ersättande med nya (t. ex. maskiner o. s. v.); även blir, i synnerhet ett mera in- vecklat föremål, billigare att framställa i flere delar, vilka sedan på sätt eller annat sammanfogas. — Förbindningen kan vara antingen fast eller löstagbar. — Av för- bindningssätten äro flere av rent mekanisk natur, grundande sig på friktionen mellan kropparna, t. ex. tvinning, vävning, krympning, falsning, varvid arbetsstyckena på sin höjd böjas; bandning, spikning, nitning samt skruv-, kil- och tappförband, varvid särskilt framställda sammanbind- nings el emen t användas. Vid träförband framställas vanligen de sammanbindande elementen såsom delar av de för sammanfogning avsedda styckena. Andra sammanbind- ningssätt grunda sig på k o h e s i o n e n (sammanhåll- ningskraftcn) hos kropparnas molekyler, t. ex. svetsning, eller på a-d h e s i o n e n (fästkraften), t. ex. lödning, lim- ning, kittninsj. 1^7 O 1. Tvinning, vävning, krympning och falsning. 277. T v i n n i n g. Genom att tvinna ståltrådar kring varandra framställas t. ex. stållinor. Kedjor och andra tråd- arbeten förfärdigas av metalltråd genom att denna tvinnas kring sig själv.