Mekanisk Teknologi
För Industriskolor
Forfatter: Paavo Pero
År: 1920
Forlag: Björck & Börjeson
Sted: Stocholm
Udgave: 2
Sider: 512
UDK: 621.9 (022)
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
horn 1. a. Speciell mekanisk teknologi åter-
igen omfattar varje industrigren skilt för sig, såsom t. ex.
pappersindustrin, lerindustrin o. s. v.
Den mekaniska teknologin indelas dock vanligen på
grund av råmaterialets beskaffenhet i fyra huvudavdelnin-
gar, nämligen:
metallernas,
träets,
fiber ämnenas (spinning, vävning, pappersfabri-
kation) och
de korniga ämnenas (kvarnindustri) mekanisk
teknologi.
I denna bok behandlas endast metallernas och träets
mekaniska teknologi.
Då läran om dessa ämnens, metallernas och träets för-
ädling redan omfattar många från varandra vitt skilda yrken,
kunna vi icke behandla vårt ämne enbart från den allmänna
mekaniska teknologins synpunkt, utan även delvis från den
speciella mekaniska teknologins.
Så omfattar t. ex. metallernas mekaniska teknologi alla
mekaniska yrken, såsom gjutarens, smedens, filarens, svar-
varens, plåtsmedens m. fl. Vi behandla då bäst vårt ämne
med avseende å de av råämnenas (metallernas) natur bero-
ende arbetsmetoderna. De viktigaste egenskaperna hos me-
tallerna, som vid formförändringar hos kroppar komma i
fråga, äro smältbarhet, tänjbarhet, delbar-
het och sam manfog bar het. I enlighet härmed in-
dela vi de i metallindustrin förekommande arbetsmetoderna,
redskapen och maskinerna i grupper med avseende därå, om
formförändringen sker
1. genom förskjutning av kroppens smådelar (molekyler)
(såsom vid gjutning, smidning, valsning o. s. v.),
11. genom att delar av kroppen lösgöras (såsom vid svarv-
ning, hyvling o. s. v.),
111. genom sammanfogning av enskilda delar (såsom vid
svetsning, lödning, nitning o. s. v.).
Härvid observera vi, att de flesta metaller redan i kallt
tillstånd äro mer eller mindre böjliga eller smidbara, d. v. s.
molekylerna kunna mer eller mindre lätt förskjutas i förhål-