Mekanisk Teknologi 1920

horn 1. a. Speciell mekanisk teknologi åter- igen omfattar varje industrigren skilt för sig, såsom t. ex. pappersindustrin, lerindustrin o. s. v. Den mekaniska teknologin indelas dock vanligen på grund av råmaterialets beskaffenhet i fyra huvudavdelnin- gar, nämligen: metallernas, träets, fiber ämnenas (spinning, vävning, pappersfabri- kation) och de korniga ämnenas (kvarnindustri) mekanisk teknologi. I denna bok behandlas endast metallernas och träets mekaniska teknologi. Då läran om dessa ämnens, metallernas och träets för- ädling redan omfattar många från varandra vitt skilda yrken, kunna vi icke behandla vårt ämne enbart från den allmänna mekaniska teknologins synpunkt, utan även delvis från den speciella mekaniska teknologins. Så omfattar t. ex. metallernas mekaniska teknologi alla mekaniska yrken, såsom gjutarens, smedens, filarens, svar- varens, plåtsmedens m. fl. Vi behandla då bäst vårt ämne med avseende å de av råämnenas (metallernas) natur bero- ende arbetsmetoderna. De viktigaste egenskaperna hos me- tallerna, som vid formförändringar hos kroppar komma i fråga, äro smältbarhet, tänjbarhet, delbar- het och sam manfog bar het. I enlighet härmed in- dela vi de i metallindustrin förekommande arbetsmetoderna, redskapen och maskinerna i grupper med avseende därå, om formförändringen sker 1. genom förskjutning av kroppens smådelar (molekyler) (såsom vid gjutning, smidning, valsning o. s. v.), 11. genom att delar av kroppen lösgöras (såsom vid svarv- ning, hyvling o. s. v.), 111. genom sammanfogning av enskilda delar (såsom vid svetsning, lödning, nitning o. s. v.). Härvid observera vi, att de flesta metaller redan i kallt tillstånd äro mer eller mindre böjliga eller smidbara, d. v. s. molekylerna kunna mer eller mindre lätt förskjutas i förhål-