Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

206 i medeltal innehålla c:a 30—42 % järn, dessutom mangan, något zink samt även fosfor (c:a 0,07—1,3%). 4) Järnspat (siderit) (FeCO3), innehåller 33—48 % järn, vanligen innehåller den dessutom mangan, kalcium samt magnesiumföreningar. Järnspat är en ytterst värde- full malm, enär den icke alls, eller också endast i mycket ringa grad, innehåller fosfor, och enär den är jämförelsevis lätt att reducera. Denna malm är Englands viktigaste och utbrytes t. ex. i Yorkshire, men även i Skottland. På kontinenten förekommer den i Tyskland (Westfalen och nedre Schlesien) samt i Ryssland (Donländerna). 323. Utom malmer, användas vid framställning av järn såsom råämnen även från puddel- ocli vällugnar erhållen järnhaltig slagg, vals- och smidesslagg, resterna av vid svavel- syrefabriker bränd svavelkis o. s. v. — Som bränsle använ- des träko], koks eller stenkol (antracit). Som tillsatsämne behöves ännu kalksten. I. Tackjän. 324. Malmernas behandling. Ur malmerna, sådana som de förekomma i naturen, kan järn icke med fördel direkt framställas, utan måste malmen, allt efter dess beskaf- fenhet, först krossas, sköljas, sovras och rostas. Stora malmblock krossas (bokas). Om malmen är uppblandad med sand och lera, avlägsnas dessa bäst genom skölj ning. Fina malmsorter prässas ibland till briketter. Fattiga malmer sovras, genom att från dem avlägsna främmande bestånds- delar. Röstning kallas malmernas upphet tning under inverkan av luftens syre. Genom röstning bliva malmerna sprödare och vattnet samt kolsyran avgå. Samtidigt oxideras mal- merna ytterligare, varigenom de bliva lättare att reducera. Erfarenheten har nämligen visat att malmer, som innehålla högre oxider, lättare reduceras. Även avgå svavlet och arseniken helt och hållet vid röstningen. — Röstningen företages i särskilt konstruerade ugnar, som eldas med mas- ugnsgas. — För avskiljandet av främmande ämnen ur mal- merna användas även starka elektromagneter: den finmalna malmen passerar härvid över en roterande elektromagnet- cylinder, vid vilken de järnhäl tiga partiklarna fastna, me-