Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

211 masugnsgasen inledes gehoin ventilen Vj i kanalernas nedre del; den för förbränningen nödiga luften inkommer genom öppningarna L och passerar genom kanaler, inmurade i förvärmarens väggar, varvid den uppvärmes, och ledes därpå genom öppningarna in bland gasen. Vid sin förbränning uppvärmer gasen de inne i förvärmaren i kors uppstaplade teglen, mellan vilka de heta förbränningsgaserna stryka, för att slutligen genom' ventilen V2 avgå till skor- stenen. Då teglen uppvärmts tillräckligt, stängas ventilerna Vt och V2, varpå kallufts ventilen kW från biåsmaskinen samt hetluftsventilen eW öppnas. Den uppvärmda luften ledes sedan genom ett, invändigt med eldfasta tegel beklätt, rör till det kring masugnen gående fördelningsröret, och ur detta genom formorna in i masugnen. Dessa förvarmare byggas vanligen till ett antal av fyra bredvid masugnen; av dem användes turvis en, medan tvenne hålla på att upp- hettas och den fjärde hålles i reserv. 328. Innan masugnen sättes i gång (blåsningen begyn- ner) d. v. s. förrän den egentliga framställningen av järn vid- tager, bör den småningom torkas och upphettas under en tid av c:a två veckor. Därpå fylles den till c:a en tredje- del med vecl, därpå insattes av det egentliga bränslet jämte kalksten, och slutligen något malm. Då slagg begynner utrinna genom utslagsöppningen, tillslutes denna, varpå blåsningen begynner. Uppsättningarna (bränsle, slaggbildan- de ämnen sam t malm) ökas småningom, tills masugnen kom- mit i full gång. Härtill åtgår en tid av 3—4 veckor. Under blåsningens förlopp insättas i masugnen regelbundet varv- tals bestämda kvantiteter bränsle, slaggbildande ämnen (kalksten m. m. beroende på malmens beskaffenhet) samt malm. De slaggbildande ämnena bilda tillsamman med askan och de icke smältbara beståndsdelarna i malmen en lättsmält slagg, som med lätthet kan avlägsnas ur mas- ugnen. Masugnen är i gång dygnen om i flere år. Om en masugn ger 20 ton järn i dygnet, så erfordrar den härtill 15 ton kol och c:a 40 ton malm, med tillhörande slaggbildande ämnen; alltså måste c:a 55 ton fasta ämnen uppfordras till uppsättningsmålet. Då ett ton kol erfordrar c:a 5500 m3 luft för sin förbränning, erfordras således i detta fall inalles