Mekanisk Teknologi
För Industriskolor
Forfatter: Paavo Pero
År: 1920
Forlag: Björck & Börjeson
Sted: Stocholm
Udgave: 2
Sider: 512
UDK: 621.9 (022)
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
212
c:a 82500 m3, och bör bläs Lermaskinen alltså inprassa 107
ton luft i masugnen.
329. Masugn sprocessen (de i en. masugn försig-
gående kemiska och fysikaliska processerna). Den i masug-
nen insatta malmen undergår, medan den sjunker uppifrån
ända ned, följande kemiska och fysikaliska processer: vid
uppsättningsmålet uppvärmes den av de nedifrån upp-
strömmande heta gaserna (till c:a 400° C). varvid all fuk-
tighet avdunstar — u p p värmni ngsz o nen. Då mal-
men upphettats till c:a 400° C begynner den undergå föränd-
ringar genom inverkan av de heta gaserna, som huvudsak-
ligast innehålla koloxid (och kväve); koloxiden upptager
syre från malmen (och förvandlas till kolsyra), varigenom
det i malmen ingående järnet reduceras (reducerings-
zonen); då malmen, under det den sjunker nedåt, upphettas till
c:a 800° C, sker reduktionen enbart genom inverkan av
koloxidgasen, alltså indirekt, men om malmen dessförinnan
smälter, omgives den av ett slaggskikt, i vilket fall den
slutliga reduktionen försiggår först senare, då malmen kom-
mer i beröring med de glödande kolen. Järnet är nu poröst,
svampaktigt, enär det ännu innehåller något av de mineral,
som ingå i malmen. Hett (c:a 1000° C) järn upptager begär-
ligt kol — kolbindningszonen. Rent järn är svår-
smält, kolhaltigt järn däremot jämförelsevis lättsmält. Då
järnet alltså kommer till den lägre belägna, hetare zonen,
där temperaturen stiger till c:a 1400° C, smälter det —
smältningszone.n. Samtidigt smälter även slaggen
och omgiver järndropparna, så att luftens syre ej kan oxi-
dera järnet, då detta droppar ned genom stället. I smält-
ningszonen försiggår även den slutliga reduktionen av den
smälta och av slagg omgivna malmen. Det smälta järnet
samlas sedan på ställets botten, och å dess yta flyter elt
skyddande slaggskikt.
330. Då i stället samlats så mycket järn, att dess yta
når slaggöppningen och slaggen uttappats genom denna,
öppnas utslagsöppningen och järnet urtappas samt får längs
rännor flyta ned i sandformar, vilka informats i golvet i
det invid masugnen belägna gjuteriet. Blåsningen avbrytes
under uttappningen, och först då allt järn uttappats, fort-