Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

Forfatter: Paavo Pero

År: 1920

Forlag: Björck & Börjeson

Sted: Stocholm

Udgave: 2

Sider: 512

UDK: 621.9 (022)

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 536 Forrige Næste
212 c:a 82500 m3, och bör bläs Lermaskinen alltså inprassa 107 ton luft i masugnen. 329. Masugn sprocessen (de i en. masugn försig- gående kemiska och fysikaliska processerna). Den i masug- nen insatta malmen undergår, medan den sjunker uppifrån ända ned, följande kemiska och fysikaliska processer: vid uppsättningsmålet uppvärmes den av de nedifrån upp- strömmande heta gaserna (till c:a 400° C). varvid all fuk- tighet avdunstar — u p p värmni ngsz o nen. Då mal- men upphettats till c:a 400° C begynner den undergå föränd- ringar genom inverkan av de heta gaserna, som huvudsak- ligast innehålla koloxid (och kväve); koloxiden upptager syre från malmen (och förvandlas till kolsyra), varigenom det i malmen ingående järnet reduceras (reducerings- zonen); då malmen, under det den sjunker nedåt, upphettas till c:a 800° C, sker reduktionen enbart genom inverkan av koloxidgasen, alltså indirekt, men om malmen dessförinnan smälter, omgives den av ett slaggskikt, i vilket fall den slutliga reduktionen försiggår först senare, då malmen kom- mer i beröring med de glödande kolen. Järnet är nu poröst, svampaktigt, enär det ännu innehåller något av de mineral, som ingå i malmen. Hett (c:a 1000° C) järn upptager begär- ligt kol — kolbindningszonen. Rent järn är svår- smält, kolhaltigt järn däremot jämförelsevis lättsmält. Då järnet alltså kommer till den lägre belägna, hetare zonen, där temperaturen stiger till c:a 1400° C, smälter det — smältningszone.n. Samtidigt smälter även slaggen och omgiver järndropparna, så att luftens syre ej kan oxi- dera järnet, då detta droppar ned genom stället. I smält- ningszonen försiggår även den slutliga reduktionen av den smälta och av slagg omgivna malmen. Det smälta järnet samlas sedan på ställets botten, och å dess yta flyter elt skyddande slaggskikt. 330. Då i stället samlats så mycket järn, att dess yta når slaggöppningen och slaggen uttappats genom denna, öppnas utslagsöppningen och järnet urtappas samt får längs rännor flyta ned i sandformar, vilka informats i golvet i det invid masugnen belägna gjuteriet. Blåsningen avbrytes under uttappningen, och först då allt järn uttappats, fort-