Mekanisk Teknologi
För Industriskolor
Forfatter: Paavo Pero
År: 1920
Forlag: Björck & Börjeson
Sted: Stocholm
Udgave: 2
Sider: 512
UDK: 621.9 (022)
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
216
slagg, men vid härd- och Bessemer-färskning till största delen
direkt genom inverkan av luftens syre.
339. Då luftens syre får inverka på smält tackjärn,
innehållande endast kol och kisel, så oxideras först endast
kisel och järn; härigenom bildas slagg, tills kiseln tagit slut
och järn oxiderats i sådan mängd, att det i slaggen ingående
syret till slut begynner oxidera kol ur tackjärnet, sam-
tidigt som den i slaggen ingående järnoxiden reduceras Lill
järn. Om tackjärnet innehåller mangan, tar färsknings-
processen en längre tid i anspråk, varav i sin tur följer, att
mera fosfor och svavel hinner avgå och järnet sålunda blir
renare. Detta förlängande av färskningsprocessen berör ej
Bessemer-färskningen, varvid, såsom redan nämnts, luftens
syre direkt inverkar på det i järnet ingående kolet.
Framställning av välljärn och vällstål.
Metoderna för framställning av väl]järn och vällstål
(med ett ord: välljärn) äro tvenne: härdfärskning och pudd-
ling (färskning i flammugn).
340. Härdfärskning är den äldsta metoden för framställ-
ning av järn. Beroende på härdens form o. a. omständig-
heter, hade härdfärskningen olika namn: lancashire-, wallon-,
Franche-Comté- och tysksmide. Av dessa användas numera
endast de två förstnämnda metoderna, och även dessa endast
i Sverige: härdfärskningen blir dyr, därtill erfordras träkol,
emedan järnet kommer i beröring med bränslet; dessutom
kan i en härd framställas endast små järnkvantiteter i
gången. Dock användes denna metod just i Sverige, emedan
där finnas skogar och goda malmer. Det svenska härdjärnet
är också vittberömt. — Fig. 322 framställer en lancashire-
färskningshärd. Formorna (H) äro till antalet en eller två.
De från härden uppstigande heta förbränningsgaserna upp-
värma de i härden befintliga tackjärnsblocken (tackorna)
nästan till smältpunkten. I själva härden (A) smälter jär-
net slutligen, omgivet av träkol. Blästerluften upphettas
i en i övre delen av härden anbragt förvärmare. Härdens
botten utgöres av en gjutjärnsplatta, som nedifrån avkyles
med vatten. Även härdväggarna äro nedtill beklädda med
gjuljärnspl åttor, vilka, liksom bottenplattan, äro överdragna