Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

Forfatter: Paavo Pero

År: 1920

Forlag: Björck & Börjeson

Sted: Stocholm

Udgave: 2

Sider: 512

UDK: 621.9 (022)

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 536 Forrige Næste
216 slagg, men vid härd- och Bessemer-färskning till största delen direkt genom inverkan av luftens syre. 339. Då luftens syre får inverka på smält tackjärn, innehållande endast kol och kisel, så oxideras först endast kisel och järn; härigenom bildas slagg, tills kiseln tagit slut och järn oxiderats i sådan mängd, att det i slaggen ingående syret till slut begynner oxidera kol ur tackjärnet, sam- tidigt som den i slaggen ingående järnoxiden reduceras Lill järn. Om tackjärnet innehåller mangan, tar färsknings- processen en längre tid i anspråk, varav i sin tur följer, att mera fosfor och svavel hinner avgå och järnet sålunda blir renare. Detta förlängande av färskningsprocessen berör ej Bessemer-färskningen, varvid, såsom redan nämnts, luftens syre direkt inverkar på det i järnet ingående kolet. Framställning av välljärn och vällstål. Metoderna för framställning av väl]järn och vällstål (med ett ord: välljärn) äro tvenne: härdfärskning och pudd- ling (färskning i flammugn). 340. Härdfärskning är den äldsta metoden för framställ- ning av järn. Beroende på härdens form o. a. omständig- heter, hade härdfärskningen olika namn: lancashire-, wallon-, Franche-Comté- och tysksmide. Av dessa användas numera endast de två förstnämnda metoderna, och även dessa endast i Sverige: härdfärskningen blir dyr, därtill erfordras träkol, emedan järnet kommer i beröring med bränslet; dessutom kan i en härd framställas endast små järnkvantiteter i gången. Dock användes denna metod just i Sverige, emedan där finnas skogar och goda malmer. Det svenska härdjärnet är också vittberömt. — Fig. 322 framställer en lancashire- färskningshärd. Formorna (H) äro till antalet en eller två. De från härden uppstigande heta förbränningsgaserna upp- värma de i härden befintliga tackjärnsblocken (tackorna) nästan till smältpunkten. I själva härden (A) smälter jär- net slutligen, omgivet av träkol. Blästerluften upphettas i en i övre delen av härden anbragt förvärmare. Härdens botten utgöres av en gjutjärnsplatta, som nedifrån avkyles med vatten. Även härdväggarna äro nedtill beklädda med gjuljärnspl åttor, vilka, liksom bottenplattan, äro överdragna