Mekanisk Teknologi
För Industriskolor
Forfatter: Paavo Pero
År: 1920
Forlag: Björck & Börjeson
Sted: Stocholm
Udgave: 2
Sider: 512
UDK: 621.9 (022)
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
215
mangan, är dess brottyta storbladig och glänsande vit, var-
för det även kallas spegelj ärn. Detta användes till
framställning av stål. — Manganj ärn (fei lomangan)
kallas tackjärn, innehållande 30,;—85 % mangan. Brott-
ytan är fint trådig med ljusgul bottenfärg, men glittrande
i alla regnbågens färger. Manganjärnet innehåller kol ända
upp till 7,5 %. — K i s e 1 j ä r n (ferrosilicium) kallas tack-
järn, innehållande 5—16 % kisel. I detta fall innehåller
järnet mindre kol, c:a 1 % även detta i form av grafit.
Användes såsom reduceringsmedel vid färskning. Vid gju-
terier användes det ofta för att öka gjutjärnets kiselhalt.
Härvid kan kiselhalten uppgå ända till 50 %, t. o. m. högre,
kiseljärn av detta slag framställes i elektriska ugnar. Hos
oss i Finland ha vi en dylik ugn bl. a. på Nokia.
337. Särskilt användes träkolstackjärn för framställ-
ning av de bästa stålsorterna, för andra ändamål användes
koks- eller antracit-tackjärn. Efter ändamålet för dess
användning kallas tackjärnet även: Bessemer-, Thomas-,
väll- o. s. v. tackjärn.
IL Smidbart järn.
33 8. Metoderna för framställning av
smidbara järn sorter. Smidbart järn framstäl-
les av tackjärn, genom att minska kolhalten i detta. Enär
även andra i tackjärnet ingående ämnen, såsom kisel, man-
gan, fosfor och svavel, inverka på järnets smidbarhet, böra
dessa beståndsdelar även avlägsnas ur detta samtidigt som
kolhalten minskas. Detta sker genom färskning, d. v. s.
huvudsakligast genom förbränning med syre. Vi cl färsk-
ning är järnet antingen i smält tillstånd — smältfär s k-
n i n g, eller i fast form — torrfärskning (aducering).
Smältfärskning sker enligt tvenne huvudmetodei. v ä 11-
j ärnsfärskning, enligt vilken det smidbara järnet
erhålles i degartad form (härdfärskning och puddling), och
g ö t j ärnsfärskning, enligt vilken järnet eihålles i
flytande form (degel-, Bessemer-, Martin- och elektrisk
färskning). Vid puddling och Martinfärskning sker minskan-
det av kolhalten indirekt genom inverkan av tillsatt syr chaltig