Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

Forfatter: Paavo Pero

År: 1920

Forlag: Björck & Börjeson

Sted: Stocholm

Udgave: 2

Sider: 512

UDK: 621.9 (022)

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 536 Forrige Næste
215 mangan, är dess brottyta storbladig och glänsande vit, var- för det även kallas spegelj ärn. Detta användes till framställning av stål. — Manganj ärn (fei lomangan) kallas tackjärn, innehållande 30,;—85 % mangan. Brott- ytan är fint trådig med ljusgul bottenfärg, men glittrande i alla regnbågens färger. Manganjärnet innehåller kol ända upp till 7,5 %. — K i s e 1 j ä r n (ferrosilicium) kallas tack- järn, innehållande 5—16 % kisel. I detta fall innehåller järnet mindre kol, c:a 1 % även detta i form av grafit. Användes såsom reduceringsmedel vid färskning. Vid gju- terier användes det ofta för att öka gjutjärnets kiselhalt. Härvid kan kiselhalten uppgå ända till 50 %, t. o. m. högre, kiseljärn av detta slag framställes i elektriska ugnar. Hos oss i Finland ha vi en dylik ugn bl. a. på Nokia. 337. Särskilt användes träkolstackjärn för framställ- ning av de bästa stålsorterna, för andra ändamål användes koks- eller antracit-tackjärn. Efter ändamålet för dess användning kallas tackjärnet även: Bessemer-, Thomas-, väll- o. s. v. tackjärn. IL Smidbart järn. 33 8. Metoderna för framställning av smidbara järn sorter. Smidbart järn framstäl- les av tackjärn, genom att minska kolhalten i detta. Enär även andra i tackjärnet ingående ämnen, såsom kisel, man- gan, fosfor och svavel, inverka på järnets smidbarhet, böra dessa beståndsdelar även avlägsnas ur detta samtidigt som kolhalten minskas. Detta sker genom färskning, d. v. s. huvudsakligast genom förbränning med syre. Vi cl färsk- ning är järnet antingen i smält tillstånd — smältfär s k- n i n g, eller i fast form — torrfärskning (aducering). Smältfärskning sker enligt tvenne huvudmetodei. v ä 11- j ärnsfärskning, enligt vilken det smidbara järnet erhålles i degartad form (härdfärskning och puddling), och g ö t j ärnsfärskning, enligt vilken järnet eihålles i flytande form (degel-, Bessemer-, Martin- och elektrisk färskning). Vid puddling och Martinfärskning sker minskan- det av kolhalten indirekt genom inverkan av tillsatt syr chaltig