Mekanisk Teknologi
För Industriskolor
Forfatter: Paavo Pero
År: 1920
Forlag: Björck & Börjeson
Sted: Stocholm
Udgave: 2
Sider: 512
UDK: 621.9 (022)
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
214
omständigheter. Tackjärnet innehåller, utom kol, nästan
alltid kisel, mangan, fosfor och svavel. Tackjärnet indelas
i tvenne huvudarter, nämligen i grått och vitt tackjärn.
335. Grått tackjärn. Smält tackjärn upptager
mera kol, än detsamma kan behålla, då det svalnar, varvid,
om järnet får svalna långsamt, en del av kolet utkristal-
liseras i form av grafit, som i små partiklar utskiljer sig ur
järnet och lägger sig mellan järnkristallerna. Järnet antager
då en grå färg, varav dess namn. Grafit utskiljes, om kol-
hallen är minst 2,5 %. Om järnet innehåller kisel, så utskil-
jas grafiten lättare. Grafitfjällen kunna då mäta t. o. m.
några millimeter i genomskärning. Ju större järnets kiselhalt
är, desto mera kol utskiljes i form av grafit. — Grått tack-
järn innehåller 2,5—4,5 % kol, varav kemiskt förenat kol
0,3—0,4 %, kisel 0,5—5 %, mangan 0,5—1 %, fosfor
0,1—1,8 % och svavel ej över 0,1 %. Brottytan hos grått
tackjärn är grovt kristallinisk och till färgen ljus- eller
mörkgrå, ibland nästan svart. Det är jämförelsevis mjukt,
så att det t. ex. är lätt att fila. I smält tillstånd är det lätt-
flytande och utfyller formen väl; det krymper obetydligt,
beroende därpå, att den sig utskiljande grafiten ökar dess
volym. Dess specifika vikt är 7,2 och smältpunkt c:a 1,200° C.
— Om tackjärnet innehåller endast små mängder kol och
kisel, bildas grafit endast obetydligt och ställyis. Tack-
järn av detta slag kallas halvgrått.
336. Vitt tackjärn. Om smält tackjärn får svalna
hastigt, hinner ej kolet utskiljas, utan förblir i kemisk före-
ning med järnet, i form av härdningskol. Vitt tackjärn
erhålles även, om järnets kolhalt är låg, så alt ingen grafit
utskiljes, eller om det innehåller mycket mangan, som hind-
rar grafitbildningen (§ 363 o. f.). Brottytan på vitt tackjärn
är vit och glänsande, och på densamma kan man urskilja
bruna släta ytor. Materialet är tätare, men svagare och
sprödare än hos grått tackjärn. Kolhalten är 2,3—5 %.
Dess specifika vikt är 7,6, smältpunkt c:a 1100° C. Är
ytterst hårt, kan knappt bearbetas med fil. I smält tillstånd
är det svårflytande och utfyller ej formen lika noggrant
som grått tackjärn. Användes vid framställning av smid-
bart järn,— Om vitt tackjärn innehåller 5 % kol och 5—20 %