Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

218 inverkan. Slaggen hindrar även kolet från att ånyo förena sig med järnet. Om stål skall framställas, går detta ej genom att avbryta färskningen tidigare, utan måste färskningen fortsättas, tills slaggen minskas och ej mera skyddar järnet, så att detta återigen kan upptaga kol. Då färskaren av järnets och slaggens färg ser, att färskningen fortgått till- räckligt länge, bildar han av de på härdens botten ned- sjunkna järnklumparna en s. k. smälta, vilken därpå med tillhjälp av en åirg- eller hydraulisk hammare uthamras till fyrkantiga tackor eller stänger; vid hamrandet utprässas slaggen (järnet sprakar). I järnet kvarstannar dock något slagg; detta är dock oftast en fördel. 341. Puddlingen (to puddle = blanda, omröra) före- tages i en flammugn (fig. 323). Bränslet förbrännes i en sär- skild eldstad, så att järnet endast kommer i beröring med lågan. Ugnsbottnen består av järnplåt, som. underifrån avkyles med luft. På bottenplattorna befinner sig en ihålig härdring av järn, genom vilken avkylningsvatten ledes. Bottenplattorna och härdringen överdragas med lera, och denna överdrages ytterligare med ett lager svårsmält, järn- oxidhaltig slagg. På ena sidan av ugnen befinner sig den s. k. arbetsluckan, genom vilken järnet och slaggämnena införas i ugnen. Denna arbetslucka är försedd med en mindre lucka, genom vilken vällningsprocessens fortgång kan iakttagas samt de vid vällningen använda järnspetten och kro- karna införas. De heta, ännu brinnande gaserna ledas över den s. k. fuksbryggan till en i närheten befintlig ångpanna, som av dem uppvärmes, varpå de slutligen avgå genom skorstenen. — Puddlingen försiggår sålunda, att man i den heta ugnen, som ännu innehåller från den föregående väll- ningen kvarbliven slagg, insätter c:a 300 kg vitt tackjärn, som smälter på ungefär 3A timme. Kiseln avgår till först ur järnet samt ingår förening med slaggen. Därpå omröres det smälta järnet med tillhjälp av järnkrokar, så att det under slaggen befintliga järnet blottas och den oxiderande lågan samt den genom arbetsluckan inströmmande luften kunna inverka på detsamma. Härvid oxideras såväl man- ganet som även en del av järnet. Kolet oxideras sedan del- vis direkt genom luftens och lågans inverkan, huvudsakli-