219
gast dock av det i slaggen förefintliga syret. Omrörandet
avser att bättre inröra slaggen i det smälta järnet. För att
få slaggen mera tjockflytande minskas temperaturen i ugnen.
Både den direkt genom slaggen införda och den i ugnen bil-
dade järnoxiden oxidera nu manganet, kiseln och kolet, var-
vid det senare bildar koloxid, vars närvaro framgår av de
på ytan av det smälta järnet brinnande små lågorna samt
därav, att järnet kokar. De slaggbildande ämnen, som in-
Fig. 323. Puddelugn.
föras i ugnen, innehålla alla järnoxid, sådana äro t. ex. smi-
des- och valsslagg, malm m. m. Då järnet kokar, stiger
slaggen ofta i jämnhöjd med nedre kanten av arbetsluckan
och rinner ut genom denna, vanligen uttappas en del därav
då genom ett särskilt, under arbetsbryggan befintligt hål.
Efter någon tids kokning sjunker järnets kolhalt så mycket,
$tt detta förvandlas till smidbart järn och ej mera hålles i
smält tillstånd, utan stelnar. Omrörandet blir nu tungt.
Järnet sönderfaller i klumpar. Dessa vändas i den smälta
slaggen; slutligen hopas de uppkomna bollarna vid ugnens
bakre vägg, varpå hettan i ugnen ökas, för alt slaggen åt-
minstone till en del skall bortrinna. Därpå uttagas smäl-