Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

233 Främmande ämnens inverkan på järnet. 363. Kolet (C), som lätt ingår förening med det glö- dande järnet, inverkar mest på järnets egenskaper, såsom vi redan i det föregående funnit. Kolhalten kan i rent järn stiga ända till 4,6 %, i mangan- och kromhaltigt järn t. o. m. ännu högre. I smidbart järn förekommer kolet aldrig i form av grafit, utan alltid kemiskt bundet. Ju större den i järnet kemiskt bundna kolmängden är, desto lättare smälter detta. Därför smälter vitt tackjärn vid lägre temperatur än grått, grafitblandat tackjärn. Hårdheten ökas med kolhal- ten, medan segheten blir mindre. Draghållfast- heten ökas med kolhalten, ända till en kolhalt av c:a 1 %, vid högre kolhalt minskas draghållfastheten åter. Järnet ärhärdbart, om dess kolhalt överstiger 0,5 %. — G 1 ö d g- n i n g kallas ett förfaringssätt, varigenom man försöker minska hårdheten hos hårt järn genom att först upphetta detta till en temperatur av 700—75'0° C och därpå låta det mycket långsamt svalna, inbäddat i kolstybb, aska 1. a. 1. 364. Kisel (Silicium. Si). Det verkar som kol, fastän svagare. I tackjärn åstadkommer det grafitbildning. I smid- bart järn är kiselhalten ej större än 0,5 %, enär kiseln mins- kar järnets smidbarhet och svetsbarhet samt gör, om det ingår i större mängd, järnet både kallbräckt och r ö d- bräckt. Gott, mjukt smidjärn innehåller c:a 0,02 % kisel. 365. Fosfor (P) gör järnet hårt och kallbräckt samt grovkristalliniskt. Å andra sidan gör fosfor järnet mera lättsmält och i smält tillstånd mera lättflytande (såle- des mera gjutbart) samt även lättare svets- bart, men samtidigt mera lättbränt. Slagghaltigt välljärn är ej så lättbränt som det rena götjärnet. Fosforhalten vari- erar mellan 0,04—0,07 %. En fosforhalt av 0,5 % föror- sakar redan kallbräcka. Fosforn förringar dessutom även järnets hållfasthet, beroende naturligtvis även på de andra i järnet ingående ämnena. 366. Svavel (S) får ingå i järnet högst 0,015 %; (let gör järnet rödb räckt, om detta ej innehåller man-