Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

Forfatter: Paavo Pero

År: 1920

Forlag: Björck & Börjeson

Sted: Stocholm

Udgave: 2

Sider: 512

UDK: 621.9 (022)

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 536 Forrige Næste
6 3. S m i d b a r h e t, d. v. s. metallen bör vara så tänj- bar, att man därav genom hammarslag eller prässning kan forma föremål, utan att arbetsstycket går sönder eller spric- kor uppstå i detsamma. De metaller, vilka icke uthärda en sådan behandling, kallas spröda. 4. S v e t s b ar h et, d. v. s. den egenskap, att metallen vid en bestämd temperatur antager degig konsistens, så att två arbetsstycken, då beröringsytorna äro fullständigt rena, i detta tillstånd kunna förenas genom hamrande eller prässning. 5. Hårdhet och hållfasthet äro även egen- skaper, som komma i betraktande vid förfärdigandet av föremål. Metallerna få nämligen vara varken alltför hårda eller alltför mjuka, och. även deras hållfasthet bör vara till- räckligt stor, så att de hålla, då de användas som nyttiga föremål. 6. Ännu fordras av metallerna särskilda egenskaper för alt de skola uppfylla betingelserna för praktisk användbar- het. Beroende därpå, för vilket ändamål de olika föremålen skola användas, fordras även härdb arhet, mot- ståndskraft mot inverkan av luft, syror o. a. kemiska processer, f ö r m å g a ! a 11 1 e d a värme och elektricitet, en viss specifik vikt, klang, färg, p o 1 e r b. a r h e t o. s. v. Även priset kan spela en betydande roll. 7. De flesta metaller äro ej till sina egenskaper sådana, att de såsom rena kunna användas till framställning av före- mål, men i förening med andra metaller eller ämnen kunna de t. o. m. hava mycket stor betydelse. Av detta skäl använ- das metallerna sällan i rent tillstånd; vanligen tillsättas andra lämpliga ämnen (om sådana ej förut ingå), som förbättra metallens egenskaper i ett eller annat avseende. Mycket van- ligt är att metaller smältas tills amman, då man fårs. k. m e- t all b landningar (legeringar). Alla metaller bilda dock ej legeringar med varandra, andra åter göra detta endast då de blandas i bestämda proportioner till varandra. De allmännast använda metallerna äro: järn, koppar, zink, tenn, bly, aluminium, nickel samt de ädla metallerna, guld, silver och platina.