Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

258 lisk präss drives flere gånger igenom detta; hålet utvidgas naturligtvis härigenom ocli loppet blir slätt och hårt, medan pipans övriga partier bibehållas mjuka och sega. På detta sätt »härdad» brons kallas, vilseledande nog, stålbrons. Nu- mera framställas av kanonbrons genom smidning och vals- ning i kallt tillstånd mindre föremål, ss. ost- ocli fruktknivar, vilka bliva mycket hårda och starka, ehuru de dock tillika bliva något spröda (Uchatius- brons). 436. Spegelbrons innehåller 60—70 % koppar och 40—30 % tenn. Till vanliga fysikaliska speglar, t. ex. till spegelkikare, användes en legering, innehållande 30—33 % tenn ocli resten koppar. Den bör motstå inverkan av luft utan att dess ytterst blankpolerade yta fördunklas. Främmande ämnen, ss. zink, bly m. fl., försämra dess egen- skaper. För att giva legeringen en vitare färg, tillsättes den likväl ibland med nickel och arsenik. 437. Stat y-b r o n s e n (konst-bronsen), som använ- des till statyer ocli konstverk, innehåller 90 % koppar samt 10 % tenn och zink; den överdrages snart med ett vackert patinaskikt. Statybronsen bör vara lättsmält samt i smält tillstånd lättflytande, så att den noggrant utfyller formen; dessutom bör den giva ett tätt gjutgods. Därför tillsattes något zink, som samtidigt förlänar bronsen en guldlik- nande färg. Statybronsen bör därjämte vara så mjuk, att den kan graveras. Till prydnadsföremål användes en lege- ring, innehållande 94,12 % koppar och 5,88 % tenn. En vacker, guldfärgad legering erhålles genom att blanda till- samman 90,5 % koppar med 6,5 % tenn och 3 % zink. 438. Myntbro n s innehåller vanligen 95 % koppar, 4 % tenn och 1 % zink. 439. M a s k i n b r o n s. Enär man med lätthet kan framställa bronsår ter av olika hårdhet och hållfasthet, har bronsen, isynnerhet inom maskinindustrin, vunnit en vid- sträckt användning. Maskinbronsen bör vara lättsmält och lätt att bearbeta med skärande verktyg, varför den vanligen tillsättes med zink och bly. Brons användes allmänt till lager ocli andra maskindelar, som äro utsatta för nötning genom friktion. Lagermetallen bör i allmänhet vara mju- kare än axelmaterialet, så att endast lagret, vilket ju är