Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

263 454. Brita nniametallen. Skedar, te- och kaf- fekannor, ljusstakar m. m. framställas vanligen av någon tenn-antimon-koppar-legering, som ibland ytterligare tillsät- tes med zink. Legeringen utvalsas först till plåt, varav sedan olika föremål för färdigas genom drivning och prässning; lege ringen bör därför vara seg och tänjbar samt således innehålla mycket tenn. Till färgen är Britanniametallen blåaktigt vit. Kemisk inverkan motstår den lika väl som tenn. Den kan poleras och erhåller då en vacker glans. Vid gjutning utfyller den formen väl. Ovannämnda ämnen ingå i Bri- tanniametallen, beroende därpå, för vilket ändamål den är avsedd, i olika förhållanden, t. ex.: 455. Engelsk Britanniametall innehåller 90 % tenn, 8,5 % antimon, 1,5 % koppar. Plåtar,, av vilka man framställer föremål genom drivning, innehålla 93,7 % tenn, 3,8 % antimon, 2,5 % koppar. Gjutna skedar innehålla 88,4 % tenn, 8,7 % antimon, 2,9 % koppar. Bordsklockor inne- hålla 94,5 % tenn, 0,5 % antimon, 5 % koppar. 456. Lagermetaller n a. De viktigaste tennlege- ringarna inom maskinindustrin äro de legeringar, som använ- das till lager. De innehålla i huvudsak samma metaller som Britanniametallen, nämligen tenn, antimon och kop- par samt även bly och t. o. m. zink. Lagermetaller finnas av många olika slag, och gå desamma under olika namn, t. ex. kompositions-, anLiffiktions-, babbit-, vitmetall o. s. v. De innehålla nästan samma ämnen, fastän i olika propor- tioner. B a b b i t-m etallen innehåller 74 % tenn, 15 % antimon och 11 % koppar. Den är stark, men dyr. En billigare, men mindre hållbar legering är vitmelall, som innehåller 21 delar tenn, 21 delar bly och 8 delar antimon. I England användes till lokomotivlager en le- gering, innehållande 77,8 % tenn, 19,4 % antimon och 2,8 % zink. 457. En lagermetall bör i allmänhet vara mjuk, så att lappen ej slites, men dock så hård, att den ej, genom det av tappen utövade trycket, utprässas ur lagret och ej häller fyller å lagret förefintliga oljespår och smörjhål. Den bör vara desto hårdare, ju större yttrycket är. Även bör den vara lättsmält och lättgjuten, men å andra si elan får dess