Mekanisk Teknologi
För Industriskolor
Forfatter: Paavo Pero
År: 1920
Forlag: Björck & Börjeson
Sted: Stocholm
Udgave: 2
Sider: 512
UDK: 621.9 (022)
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
264
smältpunkt ej vara så låg, att den smälter redan vid lind-
rig upphettning av tappen.
458. Om lager metaller n as egenskaper.
Så länge tappen är väl smord och y ttrycket ej är alltf ör högt,
inverkar lagermetallens sammansättning ej på tappens gång,
om tappen annars är i gott skick, ty då är friktionskraftens
storlek beroende endast av smörj ningens rikliglie t och smörj-
materialets art. Men om tappens rörelse undergår någon
ofördelaktig förändring,' eller om tillgången på smörj ma-
terial av en eller annan orsak avtager, eller helt och hållet
avbrytes, så kommer även lagermetallens kvalitet att hava
sin betydelse. Om t. ex. smörj materialet tager slut, så upp-
hettas några lagermetaller hastigare.än andra. Man har vid
undersökning och avprovning av lagermetaller observerat,
att friktionskoefficienten i allmänhet är densamma, så länge
yttrycket är litet, friktionsarbetet växer således propor-
tionellt med den lagret belastande kraften. Men om yttryc-
ket är stort, så växer friktionskoefficienten och således även
friktionsarbetet. märkbart vicl tilltagande yttryck. Följ-
den av det ökade friktionsarbetet är en större slitning och
upphettning, och om nu yttrycket fortfarande tilltager, så
begynna friktionsytorna skära in i varandra, varvid frik-
tionskoefficienten (och därmed friktionsarbetet) plötsligt
växer och lagret blir starkt upphettat. Av ju mjukare metall
tappen och lagret äro gjorda, desto starkare upphettas de
redan vid lägre yttryck. I detta avseende äro således de
hårda metallerna de bästa. Hårda metaller kunde ännu glida
emot varandra, utan att skära in, fastän smörj ningen vore
bristfällig, om tappens och lagrets beröringsyta vore stor,
d. v. s. om tappen med hela sin yta skulle ligga an emot
lagret, varvid yttrycket vore jämnt fördelat på berörings-
ytan. Detta är dock ej fallet i praktiken, utan vilar en ny
tapp på endast några få stödjepunkter, likaså kan tappen, ge-
nom inverkan av y ttre krafter eller ojämn uppvärmning, instäl-
la sig så, att den berör blott några punkter av lagret. Om
lagret nu består av något hårt material, så upphettas tappen,
enär den gnider emot lagret endast i några få punkter.
Om lagermetallen däremot är formbar (plastisk), så att den
giver efter, så kominer tappen att vila betydligt bättre i