Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

Forfatter: Paavo Pero

År: 1920

Forlag: Björck & Börjeson

Sted: Stocholm

Udgave: 2

Sider: 512

UDK: 621.9 (022)

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 536 Forrige Næste
264 smältpunkt ej vara så låg, att den smälter redan vid lind- rig upphettning av tappen. 458. Om lager metaller n as egenskaper. Så länge tappen är väl smord och y ttrycket ej är alltf ör högt, inverkar lagermetallens sammansättning ej på tappens gång, om tappen annars är i gott skick, ty då är friktionskraftens storlek beroende endast av smörj ningens rikliglie t och smörj- materialets art. Men om tappens rörelse undergår någon ofördelaktig förändring,' eller om tillgången på smörj ma- terial av en eller annan orsak avtager, eller helt och hållet avbrytes, så kommer även lagermetallens kvalitet att hava sin betydelse. Om t. ex. smörj materialet tager slut, så upp- hettas några lagermetaller hastigare.än andra. Man har vid undersökning och avprovning av lagermetaller observerat, att friktionskoefficienten i allmänhet är densamma, så länge yttrycket är litet, friktionsarbetet växer således propor- tionellt med den lagret belastande kraften. Men om yttryc- ket är stort, så växer friktionskoefficienten och således även friktionsarbetet. märkbart vicl tilltagande yttryck. Följ- den av det ökade friktionsarbetet är en större slitning och upphettning, och om nu yttrycket fortfarande tilltager, så begynna friktionsytorna skära in i varandra, varvid frik- tionskoefficienten (och därmed friktionsarbetet) plötsligt växer och lagret blir starkt upphettat. Av ju mjukare metall tappen och lagret äro gjorda, desto starkare upphettas de redan vid lägre yttryck. I detta avseende äro således de hårda metallerna de bästa. Hårda metaller kunde ännu glida emot varandra, utan att skära in, fastän smörj ningen vore bristfällig, om tappens och lagrets beröringsyta vore stor, d. v. s. om tappen med hela sin yta skulle ligga an emot lagret, varvid yttrycket vore jämnt fördelat på berörings- ytan. Detta är dock ej fallet i praktiken, utan vilar en ny tapp på endast några få stödjepunkter, likaså kan tappen, ge- nom inverkan av y ttre krafter eller ojämn uppvärmning, instäl- la sig så, att den berör blott några punkter av lagret. Om lagret nu består av något hårt material, så upphettas tappen, enär den gnider emot lagret endast i några få punkter. Om lagermetallen däremot är formbar (plastisk), så att den giver efter, så kominer tappen att vila betydligt bättre i