17
ihop medels en flatgängad skruv, vars mutter är mycket lång
och vanligen sträcker sig så långt under backarna, att de
från arbetsstycket lösgjorda spånorna ej kunna nedfalla mel-
lan skruvgängorna. Det vanliga skruvstädet har den olägen-
heten, att backarna endast i ett läge äro sinsemellan parallella,
och om föremålet är grövre, trycka sålunda endast backarnas
kan ter emot detsamma, varvid f öremålet icke kan hållas sta-
Fig. 23. Skruvstäd. Fig. 25. Parallellskruvstäd.
digt i skruvstycket. Denna olägenhet är avhjälpt vid de s. k.
parallellskruvstäden vilkas backar alltid äro pa-
rallella (fig. 24). Fig. 25 framställer ett parallellskruvstäd vid
vilket den rörliga backen snabbt kan inställas för hand efter
arbetsstyckets storlek, varpå detta fastprässas med skruv.
Vid nyare skruvstäd är den ena käken rörlig sålunda, att
skruvstädet kan fasthålla även kilformiga föremål. Fig. 26
visar ett kombinerat rör- och parallell-skruvstäd, vilket efter
behov kan vridas i olika lägen.
41. Om ett platt föremål skall fästas snett i skruvstädet,
användes en s. k. snedtång (fig. 27). — För att skruv-
2 — Mekanisk teknologi.