Mekanisk Teknologi
För Industriskolor
Forfatter: Paavo Pero
År: 1920
Forlag: Björck & Börjeson
Sted: Stocholm
Udgave: 2
Sider: 512
UDK: 621.9 (022)
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
352
användes huvudsakligast till förhydning av fartyg, enär den
är mera motståndskraftig än kopparplåt; utvalsningen sker
på samma sätt som vid framställandet av mässingsplåt,
men vid brunrödglöd.
588. Nysilverplåt valsas på samma sätt som mäs-
singsplåt. En mycket vacker, vit färg har en nysilverplåt som
innehåller 51 % koppar, 25 % zink och 24 % nickel, medan
en billigare, något gulaktig, men lättare valsbar nysilverplåt
innehåller av samma metaller 64, 31 ocli 5 %. — Enär nysil-
ver i smält tillstånd lätt upptager gaser, så g] utes det mellan
järnplattor till tjocka plåtar, vilka därpå vanligen medels
en ånghammare varsamt smidas till tätare, varvid de grova
kristallerna förvandlas till fina. Utvalsningen utföres mycket
försiktigt i kallt tillstånd; allt emellanåt glödgas plåtarna, då
de bliva alltför hårda. Nysilverfolium framställes genom smid-
ning.
Zink-, tenn- och blyplåt
589. Z i n k p 1 å t användes mycket vid taktäckning,
till badkar m.m., och framställes i olika tjocklekar; de vanli-
gaste tjocklekarna äro 0,1—5 mm. Zinken är mest tänjbar
vid en temperatur av 100—150° C (§ 390), därför sker också
utvalsningen till plåt vid denna temperatur. De för valsning
avsedda, gjutna zinkplattorna, som ha en tjocklek av c:a 12
mm, upphettas i en glödugn, varvid luftens syre måste hind-
ras från att ingå förening med zinken. Utvalsningen sker
först medels grova förvalsar, därpå medels polerade eftervalsar.
Valsarna uppvärmas, för att plåten ej skall svalna alltför
hastigt. Tunnare plåtar valsas flere på en gång på var-
andra; de få därpå långsamt svalna, varigenom de bliva
mycket böjliga och smidiga.
590. T e n n p 1 å t. Av tenn framställes huvudsakligast
tennfolium (stanniol). Tjockare plåt utvalsas från gjutna
plattor. Tunnare plåtar valsas 12—20 st. i gången på var-
andra. — Vid inpackningar använd stanniol framställes
sålunda, att tunna valsade tennplåtar utsmidas flere på
varandra, på ett stenstad, med trähammare eller fallverks-
hammare, dubbelvikas och utsmidas ånyo i flere omgångar,
tills bladen erhålla en tjocklek av 0,01 mm. En packe kan
bestå av ända till 300 blad. De enskilda bladen bestryker