Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

Forfatter: Paavo Pero

År: 1920

Forlag: Björck & Börjeson

Sted: Stocholm

Udgave: 2

Sider: 512

UDK: 621.9 (022)

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 536 Forrige Næste
352 användes huvudsakligast till förhydning av fartyg, enär den är mera motståndskraftig än kopparplåt; utvalsningen sker på samma sätt som vid framställandet av mässingsplåt, men vid brunrödglöd. 588. Nysilverplåt valsas på samma sätt som mäs- singsplåt. En mycket vacker, vit färg har en nysilverplåt som innehåller 51 % koppar, 25 % zink och 24 % nickel, medan en billigare, något gulaktig, men lättare valsbar nysilverplåt innehåller av samma metaller 64, 31 ocli 5 %. — Enär nysil- ver i smält tillstånd lätt upptager gaser, så g] utes det mellan järnplattor till tjocka plåtar, vilka därpå vanligen medels en ånghammare varsamt smidas till tätare, varvid de grova kristallerna förvandlas till fina. Utvalsningen utföres mycket försiktigt i kallt tillstånd; allt emellanåt glödgas plåtarna, då de bliva alltför hårda. Nysilverfolium framställes genom smid- ning. Zink-, tenn- och blyplåt 589. Z i n k p 1 å t användes mycket vid taktäckning, till badkar m.m., och framställes i olika tjocklekar; de vanli- gaste tjocklekarna äro 0,1—5 mm. Zinken är mest tänjbar vid en temperatur av 100—150° C (§ 390), därför sker också utvalsningen till plåt vid denna temperatur. De för valsning avsedda, gjutna zinkplattorna, som ha en tjocklek av c:a 12 mm, upphettas i en glödugn, varvid luftens syre måste hind- ras från att ingå förening med zinken. Utvalsningen sker först medels grova förvalsar, därpå medels polerade eftervalsar. Valsarna uppvärmas, för att plåten ej skall svalna alltför hastigt. Tunnare plåtar valsas flere på en gång på var- andra; de få därpå långsamt svalna, varigenom de bliva mycket böjliga och smidiga. 590. T e n n p 1 å t. Av tenn framställes huvudsakligast tennfolium (stanniol). Tjockare plåt utvalsas från gjutna plattor. Tunnare plåtar valsas 12—20 st. i gången på var- andra. — Vid inpackningar använd stanniol framställes sålunda, att tunna valsade tennplåtar utsmidas flere på varandra, på ett stenstad, med trähammare eller fallverks- hammare, dubbelvikas och utsmidas ånyo i flere omgångar, tills bladen erhålla en tjocklek av 0,01 mm. En packe kan bestå av ända till 300 blad. De enskilda bladen bestryker