Mekanisk Teknologi
För Industriskolor
Forfatter: Paavo Pero
År: 1920
Forlag: Björck & Börjeson
Sted: Stocholm
Udgave: 2
Sider: 512
UDK: 621.9 (022)
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
351
år härvid ringa, endast. 0,25 %, medan den vid valsning i
upphettat tillstånd kan uppgå t. o. m. ända till 7 %; själva
valsningen försiggår dock lättare i det senare fallet. Enär
den i kallt tillstånd valsade plåten är tätare vid ytan, så
motstår sådan plåt bättre inverkan av luft och havsvatten;
därför valsas åtminstone tunnare plåt vanligen i kallt till-
stånd. Annars sker valsningen på samma sätt som vid
framställning av järnplåt. Från ytan av de i med lera be-
strukna järnformar gjutna koppartackorna borthyvlas van-
ligen först all därå fastnad orenlighet. Tyngre plåtar val-
sas i reversiervalsverk, tunnare vanligen av från tjocka plåtar
lösskurna kantstycken. Den på plåtens yta bildade slaggen
avlägsnas därigenom, att den heta plåten doppas i vatten,
varvid slaggen lätt lossnar och faller bort.
Mässings-, brons- och nysilverplåt.
587. Mässingsplåt användes till flere olika ända-
mål, varför den också framställes i flere olika grovlekar,
från 1/90 mm ända upp Lill 17 mm. Om mässingen bör vara
böjlig, så får den ej innehålla mycket zink (§ 431). Mässing
valsas i allmänhet i kallt tillstånd. Därav gjutas först tjockare
plattor i sand- eller järnformar; sanden bör sorgfälligt av-
lägsnas från plattorna, innan dessa utvalsas, likaså slaggen.
Genom utvalsningen blir mässingen hård, plåtarna böra därför
då och då glödgas. Den å plåtarnas yta bildade slaggen
avlägsnas medels utspädd svavelsyra (20 delar vatten, 1 del
svavelsyra), dessutom skavas plåtarna eller slipas de allt
emellanåt med en smärgelslipsten släta på vardera sidan,
och om man då upptäcker fel på dem, så skäras de i bitar
sålunda, att felaktigheterna komma att befinna sig vid
bitarnas kanter. Bitarna valsas därpå åter till tunnare.
Tunna plåtar valsas, på samma sätt som järnplåtar, flere
tillsamman på varandra. Mässingsfolium, som användes
till dekorationer, utsmides i c:a 20 stycken på varandra,
varvid det blir mycket hårt, så att det klingar, om det böjes
(klangmässing) Av tombak (§ 432) till c:a x/500 mm:s
tjocklek utsmidda blad likna bladguld och användas ofta
på grund av sin prisbillighet i stället för detta. De framstäl-
las på samma sätt som bladguld (§ 592). — Bronsplåt