Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

377 slitsar; slitsarna bestå av t ven ne bågar, av vilka den ena är koncentrisk, den andra excentrisk med avseende å centrum- tappen. Då centrumtappen vrides t. ex. motsols, så kom- mer tappen A in i den koncentriska delen av slitsen och för- blir således orörlig, medan däremo t tappen B kommer in i den excentriska delen av sitt spår öcli därvid förskjutes åt höger, förande remmen över på den fasta remskivan. Då plattan vri- des medsols, återför tappen B först sin rem på dess lösa remskiva, därpå förskjuter tap- pen A sin rem till den fasta remskivan, o. s. v. 644. En omkast- ningsmekanism med en förskjutbar rem, som härvid alltid går i samma riktning och med samma has- tighet, samt varvid den fram- och åter- gående rörelsen åstad- kommes med tillhjälp i sammanhang med hyvelmaskinen. Den är uppfunnen av Schwartzkopff. — Fig. 416 visar en liknande mekanism med koniska kugghjul, vars arbetssätt framgår av figuren. —- En olägenhet, som vidlåder alla omkastningsmekanismer med kugghjul, är den, att alla kugghjul ständigt rotera med, varigenom det uppstår onödig förlust av kraft, dessutom måste remmen förskjutas ett betydligt stycke fram och åter. Där- jämte blir maskinens gång slamrande och även något knyckan- de, så a tt arbetsy tan blir vågig enligt den sis ta kugghjulsdel- ningen. Därför användas hellre omkastningsmekanismer med tvenne remmar. Vid större hyvelmaskiner användas härtill åter kopplingar, vilka arbeta snabbt och säkert. — Omkastningsmekanismen bör erhålla en sådan rörelse, att den träder i verksamhet i det ögonblick, då verkskivan full- gjort sitt slag och skall begynna röra sig tillbaka. Rörelsen