Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

406 skäres arbetsstycket med tillhjälp av ett vid en särskild, i tvärriktningen rörlig slid fäst kapstål. Fig. 438 visar huru stålen anbringas på en revolversvarv: man har t. ex. att svarva skruvar av stången a, som stickes igenom den ihåliga spindeln samt fästes med tillhjälp av en klämpatron b; stålen c äro fästa vid revolverhuvudet d, som är anbragt på kälken e. Genom att vrida på korshävstången f drager arbetaren kälken och med denna stålet från arbetsstycket; samtidigt vrides revolverhuvudet kring sin tapp; den fär- diga skruven lösskäres medels kapstålet g. Den i figuren synliga, mot arbetsstycket riktade tappen bestämmer skru- Fig. 439. Efterskärnings-mekanism. vens längd; densamma är i ändan vanligen försedd med kug- gar, vilka tillika avrunda skruvhuvudet. — För arbets- styckets frammatning och fästande är revolversvarven för- sedd med särskilda anordningar, vilka arbeta utan att svar- ven därför behöver stannas. — En revolversvarv, vars alla mekanismer arbeta automatiskt, kallas au toma t-svar v. Sådana svarvar kunna, flere samtidigt, skötas av en enda man, denne har blott att insätta nya stänger i svarvarna samt att borttaga de färdiga arbetsstyckena. 689. Efterskärningssvarvarna likna vanliga svarvar, utom att stålen vid dem erhålla en särskild, bun- den rörelse. Fig. 439 visar rörelsemekanismen för tvär- matningssliden på en efterskärningssvarv. Denna meka- nism kan anbringas å supporten till en vanlig svarv (se fig. 434); sin rörelse erhåller den genom en kugghjulsutväxling.