Mekanisk Teknologi
För Industriskolor
Forfatter: Paavo Pero
År: 1920
Forlag: Björck & Börjeson
Sted: Stocholm
Udgave: 2
Sider: 512
UDK: 621.9 (022)
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
440
det skall förnyas. För att karbidstyckena ej skola sjunka
in i bottensatsen, innan de avgivit all sin gas, är gasgenera-
torn försedd med ett galler b, som. från yttre sidan kan kring-
vridas medels en vev. Från gasgeneratorn ledes gasen till
vattenlåset, som hindrar gasen från att strömma tillbaka
från gasklockan, och vari gasen yttermera renas. Vatten-
ytan i låset står i jämnhöjd med kranen e. Låset fylles genom
tratten f, vars mynning nästan når dess botten. Från låset
leder ett rör till gasklockan (gasometern). Klockan ut.göres av
ett med mynningen nedåt i en vattenbehållare anbragt kärl,
som allt efter gasmängden höjer eller sänker sig, varför det-
samma är försett med små styrrullar. Vid klockan är fäst ett
litet rör g, vars nedre ända sträcker sig nästan till klockans
mynning, och vars övre ända når upp genom taket. Om nu
alltför stora mängder gas skulle insläppas i klockan, så kan
överloppsgasen avgå denna väg, utan fara för explosion.
Innan gasen ledes till användningsstället, passerar den en
renare, vari ett särskilt framställt kemiskt ämne avlägsnar
allt fosforväte ur densamma. Först nedfälles något karbid i
vattnet, genom att trumman kringvrides för hand; den alstra-
de gasen strömmar nu in i klockan och höjer denna; då kloc-
kan sedan åter sjunker, vid förbrukning av den samlade gasen,
så vrider den med tillhjälp av en kätting 1 en i ändan på axeln
till karbidtrumman sittande hävstång ett stycke, varvid
trumman även kommer att vridas kring sin axel och ny kar-
bid nedfälles i vattnet.
733. Enär ett acetylen-gasverk ej är transportabelt, har
man begynt använda i stålflaskor komprimerad acetylengas.
Vid komprimering exploderar dock acetylengasen lätt, och
en del av dess beståndsdelar utkondenseras i vätskeform. För
att förekomma explosioner, insättes i acetylenflaskorna ett
poröst ämne (s. k. massa), och för att förekomma utkonden-
sering i vätskeform absorberas acetylengasen i en vätska,
kallad aceton. Acetonet absorberar redan vid atmosfäriskt
tryck 25 gånger sin egen volym acetylengas. Då i en flaska
kan insättas aceton c:a 40 % av flaskans innehåll (resten är
massa), så kan flaskan sålunda vid atmosfäriskt tryck fås att
innehålla 25x0,4 = 10 gånger dess kubikinnehåll acetylen-
gas; vid kompression inrymmer flaskan acetylengas propor-