Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

Forfatter: Paavo Pero

År: 1920

Forlag: Björck & Börjeson

Sted: Stocholm

Udgave: 2

Sider: 512

UDK: 621.9 (022)

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 536 Forrige Næste
451 än ytveden. Fig. 476 visar ett tvärsnitt samt ett radiellt snitt av en avbarkad, treårig ekstam: här anger a kärnan eller märgen, b en stor och c en liten märgstråle, d en stor och e en liten märgstråle, sedda från ändan, f och h lörråds- vävnader, g om våren och i om hösten bildade celler, i-g såle- des en årsring. 749. Trädets olika delar ocli dessas an- vändbarhet. Ett träds olika delar äro: roten, stammen, grenarna och bladen eller barren. Nästan alla dessa delar kunna användas till något praktiskt ändamål, byggnader, redskap, uppvärmning, torrdestillation m. m. Rötterna användas till korgar och andra flätarbeten. Grova barrträdsrötter kunna användas till tjärbränning« Av stammarna erhålles det värdefullaste materialet, som med avseende å dess användning indelas i virke och brännved. Virket indelas åter i tvenne slag: 1. s 1 ö j cl v i r k e, vilket i allmänhet förekommer som avsågat i kortare stycken och användes av snickare, vagn- makare, tunnbindare m. fl.; 2. b y g g n a d s v i r k e, som användes till bonings- o. a. byggnader, broar och fartyg, vid vatten- och jordbygg- nader samt förekommer i handeln som osågat (rundvirke) eller som sågat. — Allt efter den form, vari virket förekom- mer i handeln, benämnes det olika. Man särskiljer mellan följande slag av trävaror: 750. R u n d v i r k e, varmed menas antingen avbarkade eller icke avbarkade, kvistade, men obilade trädstammar. Dessa böra i allmänhet vara möjligast jämntjocka, raka och kvist- fria. De användas till byggnader, master och pålar. Till denna klass höra ännu s. k. cellulosa- och pappersved, pitprops eller gruvstolpar samt telefon- och telegrafstolpar, t. o. m. gärdesgårds- och humlestörar m. m., samt det virke, varav träull (§ 849) framställes. 751. 13 i 1 a t virke kallas fyrkantigt, rakbilat eller rak- sågat virke ined skarpa kanter eller med vankant och en sidolängd av minst 15 cm: sparrar, bjälkar och skeppsvirke, sleepers o. a. 1. 752. Kluvet kallas sådant virke, som framställes ge- nom klyvning med yxa, kil eller särskilda klyvknivar; det är k