Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

Forfatter: Paavo Pero

År: 1920

Forlag: Björck & Börjeson

Sted: Stocholm

Udgave: 2

Sider: 512

UDK: 621.9 (022)

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 536 Forrige Næste
459 C. Träets viktigaste egenskaper. 783. För att vara lämpligt till olika tekniska ändamål, måste virket besitta olika egenskaper. Dessa egenskaper äro beroende av trädets inre struktur, ålder, stället, där det vuxit, avverkningstiden, fuktighetsgraden, de sjukdomar, det lider av, samt även därav, ur vilken del av trädet virket erhållits (yt-och kärnved, grenar o. s. v.) ävensom av andra inre och yttre omständigheter. Det är av vikt att äga känne- dom om dessa egenskaper, för att kunna välja just det ända- målsenligaste trädslaget. De viktigaste av dessa egenskaper äro: 1. Hållfasthet. 784. Hållfasthet kallas den mo tståndskraft virket besit- ter mot inverkan av yttre, antingen dragande, tryckande, böjande, vridande eller skärande krafter. Olika trädslag- besitta olika hållfas thet, detta kan t. o. m. vara fallet med olika delar av ett och samma träd. I allmänhet är kärnveden star- kare än ytveden, torrt virke starkare än fuktigt, den heta zonens trädslag starkare än den kalla zonens. — Vanligen är träets draghållfasthet större än dess tryckhållfasthet. Tryckliållfastheteii är, då trycket verkar i fibrernas längd- riktning, märkbart större än då trycket verkar vinkelrätt emot denna. I allmänhet motstår barrträdsvirke bättre tryckbelastning utan att avknäckas, än lövträdsvirke. 785. Böj hållfastheten eller den s. k. bärkraften är den kraft, varmed virket motstår böjning. Dess storlek är bero- ende i synnerhet av tvärsnittets form, men även av årsringar- nas riktning. Starkast är ett sådant rektangulärt tvärsnitt, vars höjd förhåller sig till bredden som 10: 7. Om årsringarna gå vertikalt (i kraftens riktning), så liar virket större bär- kraft än om de gå horisontalt. Kluvet virke har större bär- kraft än t. ex. sågat, enär det spjälkes i fibrernas riktning, varigenom således virkets fibrer bibehållas hela till hela sin längd, varemot de på ytan av sågat virke avskäras på flere ställen. Därför är t. ex. bärkraften hos skarpkantede sparrar mindre än hos sparrar med vankant. — I allmänhet är bär- kraften hos sparrar, erhållna ur rotändan av stammen, större