Mekanisk Teknologi
För Industriskolor
Forfatter: Paavo Pero
År: 1920
Forlag: Björck & Börjeson
Sted: Stocholm
Udgave: 2
Sider: 512
UDK: 621.9 (022)
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
Fig. 478. Ramsåg.
478
befintliga, vertikala förningsytor. Antingen i ramens bägge
övre eller i dess bägge nedre hörn eller också mitt på den nedre
sidan sitter en tapp som är förbunden med den från veven le-
dande vevstaken. Om sågen måste vara låg, anbringas tapparna
i ramens övre hörn; en sådan låg såg kallas envåningssåg. På
grund av det ringa utrymmet bredvid ramen anbringas tap-
parna helst i ramens
nedre hörn, varvid så-
gen blir hög, den kallas
då tvåvåningssåg. I
detta, liksom i före-
gående fall, äro drag-
stängerna, och alltså
även vevarna, två till
antalet. Ofta användes
blott en dragstång och
en vev, varvid tappen
anbringas på mitten
av ramens nedre sida.
Drivaxeln är försedd
med ett svänghjul (stora
ramsågar med tvenne)
samt med en lös och
en fast remskiva. —
Matningsrörelsen är of-
tast periodisk; sågbla-
den skära vid nedgåen-
det. Matningen kan härvid ske på tre olika sätt: 1) stocken
föres framåt, då sågbladen röra sig uppåt, 2) stocken föres
framåt, då sågbladen röra sig nedåt, d. v. s. samtidigt som såg-
bladen skära, 3) stocken rör sig framåt både då sågbladen gå
uppåt och då de gå nedåt, i vilket fall matningsrörelsen är nästan
kontinuerlig. I det första fallet böra sågbladen vika tillbaka,
för att tänderna skola kunna röra sig fritt, utan att släpa mot
virket; för åstadkommandet av denna tillbakavikande rörelse
borde sågen vara försedd med särskilda mekanismer, men
vanligen forfares härvid dock så, att sågbladen inspännas i
ett något framåtlutande läge, varvid lutningen är beroende
av matningens storlek. Enär det är svårt att inställa sågbla-