Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

490 kanten med en motsvarande spånt. Å verkskivans övre yta är ofta anordnat ett långt, snett inställt stål, som hyvlar den nedre ytan på brädet till fullkomligt slä t. Om maskinens övre kutter förses med stål, vilkas skärande kanter bilda någon bestämd figur, så kan maskinen användas till hyvling av olika slags lister. Fig. 491 framställer en sådan kutter, som dessutom vid behov kan inställas snett. 849. Till maskinhyvlarna räknas ännu pärthyvlarna, med vilka takpärtor framställas, och spånulliiiaskinerna. En pärthyvel består av en med en vev driven, fram och åter gående, vanligen av trä gjord slid, mitt på vars övre yta anordnats ett snett inställt stål. Då ett trästycke tryckes mot sli- den, lösskär stålet från detta en tjock pärta. Än- dan av trästycket stödes av ett å stativet an- bragt stöd trä. För att pärtorna ej skola brytas, bör virket vara färskt, eller åtminstone uppblött. 850. Spånullmaskinen (fig. 492) är konstrue- rad enligt samma princip. Dess slid är försedd med tvenne stål och dessutom med flere stift, som uppdraga fåror i vir- ket, på visst avstånd från varandra, allt efter spånullens bredd. Fyra trästycken kunna samtidigt insättas i maski- nen. Trästyckena insättas mellan matarvalsar, av vilka de prässas emot sliden. Matningens storlek, alltså spå- nens tjocklek, är 0,07—0,5 mm. C. Träfräsmaskiner. 851. Vid träfräsmaskinerna är spindeln vertikal och dess ända sträcker sig upp genom verkskivan. Vid spindeln fästes det med en eller flere skärande kanter försedda stålet (fig. 493). Träfräs-stålen äro vanligen så slipade, att de kunna skära åt vartdera hållet. Detta erfordras åter t. ex. då mera invecklade dekorationskanter skola infräsas i bräder, varvid