Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

Forfatter: Paavo Pero

År: 1920

Forlag: Björck & Börjeson

Sted: Stocholm

Udgave: 2

Sider: 512

UDK: 621.9 (022)

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 536 Forrige Næste
32 riska föremålet (se fig. 64) sä, att bygelspetsarna och skjut- stångens ända beröra den cylindriska ytan, så kan man från en å skjutstången anbragt skala direkt avläsa diametern. g. Gängschabloner. 64. Gängschabloner (fig. 65) begagnas för bestämmandet av antalet gängor per längdenhet. Vid samma skaft äro fästa ett antal plåtar, vilka vid kanten äro försedda med mot gän- gorna svarande utskärningar. På plåtarna är angivet, huru många gängor, som gå på en engelsk tum. Så betyder t. ex. talet 12 att den mot schablonen svarande skruven har 12 gängor på en tum. h. Vinkelmått. 65. Det vanligaste vinkelmåttet ärsmyg-vinkeln (fig. 66), som även kan förses med en vinkelskala (fig. 67). Måtten för räta vinklar (anslag svinklarna) bestå av två delar, det tjockare handtaget (anslaget) och den tun- nare tungan (fig. 68). Vid träarbeten användas vinklar av Fig. 65. Gängschablon. Fig- 66. Smyg-vinkel. Fig. 67. Graderad smygvinkel. Fig. 68. Anslagsvinkel.