Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

42 annan orsak. För att förekomma detta, bör föremålet göras såjämntjockt som möjligt. Detta är emellertid ej all- tid möjligt, såsom t. ex. vid svänghjul. Då måste man försöka avkyla föremålet så j ämn t s o m möjligt genom att blotta de tjockare delarna, så att de svalna i luften, medan de tunnare delarna få svalna i formsanden. Om föremålet ställvis är mycket tjockt, är emellertid även denna metod otillför- litlig. Man söker då, om möjligt, att giva föremålet en för gjut- ning 1 ä m p 1 i g a r e form eller att gjuta detsamma i flere delar. T. ex. armarna till ett svänghjul göras vanligen något krökta, varigenom de bliva något fjädrande, eller också kan man gjuta svänghjulet i två delar; även kan endast navet gjutas i tvenne delar, varvid man i formen insät- ter en med lera bestruken plåt, som delar navet i två hälfter. 85. En följd av ojämn krympning är även att stora, plåt- artade föremål lätt bli vinda (»kasta sig»), emedan kanterna svalna tidigare än mitten. 86. Vid krympningen kan i godset även uppstå gropar och håligheter; dessa förorsakas därav, att ytlagren stelna först, medan det inre ännu befinner sig i smält tillstånd, och när de inre delarna stelna, krympa dessa för sig, och å det ställe, där metallen sist befann sig i flytande tillstånd, uppstår en hålighet. Av samma orsak är det inre även hos mindre före- mål grovkornigt och poröst. I regelbundna föremål uppstår håligheten i massans mitt, i oregelbundna åter på den sida, där det mesta mate- rialet är anhopat. På detta sätt uppkomna håligheter hava kor- niga väggar, varemot väggarna på Sas“ oc^ Inftblåsor äro släta. Genom krympning uppkomna håligheter äro lufttomma, vilket ibland å föremålets yta förorsakar gropar, Fig. 86. Krymphåiighet. och det händer t. o. m. att en trattformig fördjupning bildas, från vars botten ett litet hål leder ända till den djupare belägna håligheten (fig. 86). 87. Man försöker förekomma uppkomsten av dessa liålig- heter, vilka göra gjutgodset odugligt, genom att gjuta