Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

41 Klockmetall.... i medeltal 1/63 Statymetall x/170- 1/?2 ’ >, »• 1/120 Kanonmetall » » V130 Zink 1/97 - 1l&5 ’ » » 1/so Bly 1/io4- 1/s6 > » 1/92 Tenn . ...V173- ~1/120’ » » X/147 Stål » » ■*765 Aluminiumbrons » » 1/eo Aluminium . „ . . » » Vismuth » » 1/265 83. Av denna orsak måste formen vara större än före- målet som skall gjutas. Så t. ex. måste formen för ett gjut- järnsföremål vara 1/96 större än föremålet i fråga, och formen för ett mässingsföremål ännu större. I praktiken beräknas gjutjärnets krympningsgrad till 1 %, gjutstålets till 2 % och mässingens till 1,6 %. Om mant. ex. vill gjuta en modell av järn, så måste modellen till denna göras med dubbel krymp- mån, gåledes med 2 % och ej med 1 %. 84. Ett föremål, som på olika ställen har olika godstjock- lek, svalnar ojämnt och krymper följaktligen även ojämnt, så att däri uppstå skadliga s. k. gjutspänninga r, som kunna bliva så starka, att föremålet under svalnandet spric- ker. Så t. ex. svalna ett svänghjuls klena ekrar hastigare än den tjockare hjulkransen och navet. Följden härav är att i början, då ekrarna redan svalnat, men kransen ännu är het, en dragspänning uppstår, som uttänjer ekrarna. Efteråt, då kransen svalnat och krympt, uppstår i denna dragspänning och i ekrarna tryckspänning, vilket är orsaken till att det på svänghjul vanligen är kransen, som spricker. I en remskiva, vars tunna skiva svalnar hastigare än ekrarna, uppstår i dessa dragspänning och i skivan tryckspänning, varför å dessa ek- rarna vanligen brista —. Ju sprödare metallen är, ju större dess krympningsgrad ocli ju hetare den är vid gjutningen, desto större är faran för brott. I tenn och bly uppstå inga nämnvärda gjutspänningar. I zink och i mässing äro dessa spänningar däremot betydande. I stål och i gjutjärn kunna så stora gjutspänningar uppstå, att det gjutna föremålet spric- ker, antingen redan av sig självt i formen eller efteråt, till följd av någon obetydlig stöt, ojämn uppvärmning eller någon