Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

45 92. a. Formsand. Sällan erhålles direkt från naturen sådan sand, att den skulle uppfylla de fordringar, som ställas på ett formmaterial, utan måste dess egenskaper i ett eller annat avseende förbättras. För att den skall hållas ihop, bör formsanden innehålla lera, vilken samtidigt gör sanden formbar (plastisk), så att den däri såsom fuktig informade gjutformen är en noggrann kopia av modellen. Denna egen- skap — plasticitet — beror även av sandkornens form och storlek, ty ju finare sandkornen äro, desto noggrannare och slätare blir formen; men å andra sidan: ju finare sandkornen äro, desto sämre genomsläpper sanden gaserna. Van- ligen användes sand, vars korn mäta c:a 0,1 mm i genomskär- ning. Vid gjutning av finare gjutgods användes sand, i vil- ken kornen äro c: a 0,04 mm i genomskärning. Vad kornens form beträffar, så böra dessa vara skarpkantiga, emedan så- dan sand binder bättre, d. v. s. hålles bättre ihop. Om kor- nen äro runda, förskjutas de lätt förbi varandra, varigenom sanden ej hålles ihop. 93. Av vanlig gjutsand finns det tvenne slag, nämligen: maser sand, som innehåller mindre, c:a 5—10 % lera, och resten kvartssand (kiselsyra), samt fet sand, som in- nehåller över 10 % lera. Gjuterisanden innehåller i medeltal 12—8 % lera och 88-—92 % kvartssand. Mager sand håller ej ihop såsom torr, och av denna orsak måste en i mager sand in- formad gjutform användas, innan den hinner torka. Därför kallas gjutning i mager sand även gjutning i v å t eller fuk- tig sand. Ett i våt sand gjutet föremåls yta är ojämn, grov och dessutom hård, så att det t. ex. ej kan filas, förrän detta hårda gjutskal avlägsnats med mejsel eller sandbläster. Om före- målets informning tager längre tid i anspråk, kan mager sand ej användas, emedan den hinner torka under formningen. I sådana fall måste man forma i fet sand. I fet sand gjorda gjut- formar torkas alltid, för att få dem mera porösa, varför gjut- ning i fet sand även kallas gjutning i t o r r sand. Formningen utföres snabbare och billigare i våt sand, varför denna metod företrädesvis användes för enklare gjutgods av järn. 94. Formsanden framställes sålunda, att san- den först torkas, vanligen uppe på torkugnsvalvet eller också i en särskild torkmaskin. Därefter malas den antingen i en