Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

57 116. Ännu behövas vid formning en v a 11 e n k o p p och en mjuk pensel, gjord av ekorrsvansar, med vilken form kanterna fuktas, så att dessa ej söndras vid modellens upp- tagning. M o d e 11 k r o k a r (lyftskruvar, fig. 112), som inslås eller inskruvas i modellen, användas till att lyfta denna ur sanden. Med spett eller prickare av järn- eller ståltråd (fig. 113) sticker man hål i sanden, för att bereda gaserna bättre avlopp. Med en p u s t bortblåses all i formen infallen lös sand. 117. Dessutom behövas små linnepåsar, innehål- lande antingen finpulveriserat kol eller nikt, varmed model- len inpyres, för att denna lättare skall lossna ur sanden; där- till ännu en påse, innehållande torr, ren och fin sand, s. k. »parting-sa n cl» (skiljesand). Ytterligare erfordras ännu ett f o r m b r ä d e, på vilket modellen ställes vi£ formningen. 118. Utom dessa verktyg och redskap behövas ännu hjälp- redskap, såsom passare, sänklod, vattenpass, vinkelmått, samt borstar, träko ner för åstadkommande av ingöt och luftgöt m. m. 5. Gjutgropar. 119. För informning av stora pjeser göres i gjuterigolvet en murad eller med plåtväggar försedd gjutgrop. Om grun- den är fuktig, göres gropen av beton. Mitt i gropen bygges vanligen ett stativ för formning med schabloner. 6. Olika formningsmetoder. 121. Informningen kan utföras antingen för hand eller med maskin. Formen förfärdigas med tillhjälp av en m o d e 11, en m o d e 11-d e 1 eller medels schabloner. Allt efter materialet, vari formningen sker, skiljer man mel- lan f o r m n i n g i sand, formning i massa och formning i lera. Formning för hand.1) a. Formning i sand utföres antingen iöppen sand å gjuterigolvet, eller i flaskor, eller också delvis i flaskor, delvis i golvsanden. *) Formning med maskiner samt formning i lera beskrivas i del II.