Første Nordiske Elektroteknikermøde i København 1920

11 troskop af Størrelse som en Fyldepen, i hvilken Virknin- gen beror paa den direkte Tiltrækning mellem et bøjeligt Metalblad (Viseren) og den krumt tildannede Overflade af en Halvleder. Naar dette Apparats ene Pol bringes i Berøring med en spændingsførende Ledning eller lignende, vil Apparatet vise Tilstedeværelsen af Spænding imod Jord, naar denne Spænding er beliggende mellem ca. 60 Volt og 700 Volt, idet den Person, der holder Apparatet i Haanden, selv danner Jordforbindelse for dets anden Pol. Jul. Hartmann, København: K vægs ø 1 v s t raale- ens retteren. Efter en Indledning, omhandlende den elektriske Ven- til og den roterende Kommutator som Midler til Ensret- ning af en- og flerfaset Vekselstrøm, blev den af Fore- dragsholderen opfundne Kvægsølvstraalekom- mutator beskrevet. Derefter belystes gennem typiske Eksempler, hvorledes man med Benyttelse af denne Kom- mutator kan opbygge saakaldte Ensrettere med selvstændig Drift. Denne Type Ensrettere tillader kun Regulering af Strømmen indenfor visse, omend ret vide Grænser. Det vistes, hvorledes Strømreguleringspro- blemet er løst gennem Ensrettere med bunden D r i f t, d. v. s. Ensrettere, hvor Straalen holdes i Gang ved en Hjælpestrøm. Fremdeles blev det beskrevet, hvor- ledes Trefaseensrettere kan bygges sammen af Kommutatorer i et Antal lig Fasernes. Den særlige Form, man maa give Kommutatoren, naar man vil adskille Fa- serne, blev forklaret. Endelig blev den praktiske Udførelsesform for en mindre Kommutator (til ca. 10 kW.) belyst ved Gennemgang af en Konstruktionsteg- ning. Efter Foredraget demonstreredes en trefaset Ensretter i Laboratoriet. 3. Mødedag. Fredag d. 3. September 1 9 2 0, Kl. 9 Form. Sektion I. Ordstyrer: Öfvering. C. A. R o s s a n d e r. P. Randers, Aarhus: Anvendelse af Elektri- t e t i dansk Landbrug. Foredragets Indhold gik ud paa igennem Tal og Ekspl. at fastslaa, at Elektriciteten igennem de sidste 10 Aar havde vundet saa stærk og berettiget Indpas i dansk Landbrug, at den fuldt ud kan gøre Krav paa at blive betragtet som en Nødvendighedsartikel, der i Behagelighed overgaar og i økonomisk Henseende ikke staar tilbage for nogen an- den anvendelig mekanisk Drivkraft. Q. R. Angelo, København: Danmarks Elektri- citetsforsyning. Foredragsholderen gav en Fremstilling af Elektrici- tetssagens Udvikling her i Landet, dens nuværende Stand- punkt og de Retningslinier, som fremtidig burde følges. Der fremhævedes det teknisk og økonomisk rigtige i, at For- syningen med Elektricitet saavidt muligt foregik ved høj- spændt Vekselstrøm i Stedet for ved lokale Smaaværker, samt at der skete en Sammenknytning af de forskellige Forsyningsomraader og Kraftkilder ved Anlæg af Lednin- ger med særlig høj Spænding. Elektricitetsproduktionen vilde da i Hovedsagen kunne foregaa fra de mest økono- misk arbejdende Centraler. Endvidere vilde Vand- og Vindkraftanlæg, som tilsluttedes til et saadant under eet arbejdende Anlæg have de bedst mulige Betingelser for en gunstig Udnyttelse. R. F. Enström, Stockholm: Landsby gd s el ek - trifieringen i Sverige. Elektrifieringen av Sveriges landsbygd har sårskilt under de senare krigsåren på grund av sårskilt bristen på bränsle och lysoljer framskridit med stor hastighet. Den tilltagande knappheten på mänsklig arbetskraft bidrager att alltjämt hålla intresset uppe for de elektriska lednings- nätens utbyggnad. I forsvårande riktning har verkat pris- stegringen på material och arbete, varigenom sårskilt ut- byggandet av behövlig kraftverkskapacitet hindrats. På sistone hota kapitalanskaffningssvårigheter. F.n. torde mer än en tredjedel av landets odlade areal vara elektrifierad, om ock en rätt stor del av dessa om- råden icke blivit utbyggd med ledningar av för en fullstän- dig elektrifiering füllt tillfredsställande dimensionering. Den elektriska motorns användning inom lantbruket ökas emmellertid alltjämt vad beträffar kraftbehoven i det inre gårdsbruket. Jordens bearbetning ined- elektrisk energi är ett ännu olöst problem trots lovande experiment. Från de stora liuvudledningsnäten uttages landsbygds- energien vanligen vid en bygdefördelningsspänning av 20 000 volt, vilken sedan nedtransformeras först till 3000 eller 1500 volt och dårifrån till förbrukningsspänningen 220 eller 190 volt huvudspänning. I rätt stor utsträckning an- vändas även i vissa landsdelar ett tvåspånningssystem med 10 000 volt fördelning, direkt nedtransformerad till för- brukningsspänning. Även 380 volt forekommer i rätt stor utsträckning jämte i övrigt en hel del variationer. För åstadkommande av enhetlighet och planmässighet i elek- trifieringsarbetet är tillsatt en K. Kommitté, vilken sedan ett par år är sysselsatt med utredningar för olika lands- delar. Organisationen av landsbygdselektrifieringen karaktä riseras av lokalt bildade distributionsforeningar grundade på andelsprincipen, vilka ombestyra energiens fördelning från uttagspunkten till delägarne. Dessa föreningar hava i ett flertal fall sammanslutit sig till länsföreningar. Staten har under en följd av år ställt ett anslag til! länsstyrelsernas förfogande såsom bidrag till befrämjan- det av en rationell elektrifiering, exempelvis genom an- stållande av lånskonsulenter. Vidare har staten uppmun- trat roreisen genom att inrätta en lånefond — med ett kapitalbelopp av f. n. 7 500 000 kr. — för ledningsnätens utbyggnad. En annan statslånefond, stor 4 000 000 kr., är inrättad för lämnande av lån till kraftverksutbygg- nader. I Diskussionen til de to sidste Foredrag deltog C. Hent zen, W. Borgquist, I. C. Holst og M. K. Landtmanson.