Første Nordiske Elektroteknikermøde i København 1920

År: 1922

Forlag: Elektroteknikermødets Organisationsudvalg

Sted: København

Sider: 176

UDK: 621.3(063) St.F.

Emne: Trykt hos J. Jørgensen & Co. Ivar Jantzen

Med Understøttelse fra H.C. Ørsted Komiteen og H.C. Ørsteds Hundredeaarsfond.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 180 Forrige Næste
_________________________________________________________________________ — 166 — _____________________ _________________ ___________________________________________________________________________________________________ sträckning beräknas ersätta det stenkol, som användes för uppvärmningsändamäl, men däremot kan den mycket väl tänkas i huvudsak ersätta det kol, som erfordras för kraftändamäl och järnvägar, varigenom en minskning i den beräknade kolförbrukningen av omkring 45 % kan ernås. Det härför erforderliga energibeloppet är som sy- nas relativt obetydligt i jämförelse med landets outnytt- jade vattenkrafttillgångar. Delta gäller även, om man söker bilda sig en föreställning om huru saken kan ställa sig i framtiden. Utgår man från vissa genomsnitssiffror for den årliga medelökningen i energibehovet för industri, järnväger, s. k. borgefliga åndamål etc., som på sin tid funnits av Enström, finner man att den totala energiför- brukningen efter omkring 40 år för ifrågavarande ånda- mål kan beräknas till mellan 6 000 och 7 000 millioner kWh, ett behov, vilket som synes füllt kan täckas av be- fmtliga tillgångar. För att kunna minska kolförbrukningen även för uppvärmningsändamäl, får man därför i huvudsak lita till inhemska bränsletillgängar. Hubendick beräknar, att man med anlitande så längt möjligt av de inhemska bränsletillgängar, som förut angivits, borde inom landet under loppet av ett 40-tal år kunna utöver vad som nu produceras upparbeta nedanstående bränsleproduktion, räknat i engelsk stenkol: skånska kol ............................. 150 000 ton torv __...................................... 500 000 » skogsavfall _______......................__ 1 000 000 » bränsle ur sulfitlut ..................... 500 000 » gaskoks ................................ 250 000 > Summa 2 400 000 ton Härtill kommer följande: råolja ................................. 20 000 ton sprit ur sulfitlut, motsvarande bensin .... 19 000 » skifferbensin ........................... 7 000 » bensol ................................ 5 000 » Summa 51 000 ton Med hänsyn till den sannolika utvecklingen av indu- strien och därav härrörande stegring i behovet av bränsle för uppvärmningsändamäl ävensom stegringen i behovet av husbehovsbränsle kan beräknas, att efter en dylik ök- ning av våra inhemska bränsleresurser samt under ovan angivna förutsättning, att vattenkraften helt och hållet eller åtminstone i det närmaste får ersätta stenkolen för kraftalstring incl. järnvägsdrift, emellertid fortfarande ett importbehov av minst 3 å 4 millioner ton per år skulle kvarstå. Häri kan möjligtvis en del ytterligare besparingar goras genom införande av mera ekonomiska eldstäder, tillvaratagande av avloppsvärme från ugnar m. m. samt kombination och delvis centralisering av kraft- och vär- mealstring i större kommuner och industrier m. m. Grän- sen för sannolika besparinger genom dessa ätgärder be- räknas av Hubendick vara för Sveriges vidkommande c:a 1 million ton stenkol. _____________ Mycket skulle kunna vara att tillägga rörande här hehandlade frågor, men jag vill icke längte taga Eder tid i anspråk och hoppas, att i alia fall med ovanstående kortfattade resumé hava lämnat någon föreställning om kraft- och bränslefrägans nuvarande läge i Sverige. Så- som en sammanfattning av de gjorda beräkningarna kan man fastslå, att vi i Sverige hava alla utsikter att med fordel kunna ersätta den ojämförligt största delen av det stenkol, som nu användes för kraftalstring och järnvägs- drift, med vattenkraft, för vilket åndamål befintliga till- gångar äro tillräckliga för en lång tid framåt, men att vattenkraften däremot ej kan beräknas i någon större ut- sträckning ersätta det stenkol, som användes för upp- värmningsändamäl, utan härför har man i huvudsak att lita till utvecklingen av inhemska bränsletillgängar, sten- kol, skogsprodukter, skiffer etc. Om man således kan anse, att kraft- och bränslefrä- gans läge i Sverige icke är så ogynnsamt som i en dej andra länder — delta sårskilt med hänsyn till vår jäm- förelsevis rikliga tillgång på vattenkraft — så är likvisst situationen allvarlig nog, framför allt med hänsyn till brånslefrågan, och fordrar givetvis den största uppmärk- samhet. Ingenting får underlåtas, som kan bidraga till att å ena sidan bättre utveckla våra kraft- och bränsle- tillgängar, å andra sidan medföra besparingar och ekono- misering i användningen av kraft och bränsle. Här har det nyligen inrättade kraft- och bränsleinstitutet, som står under ledning av Ingenjörsvetenskapsakademien, en stor och viktig uppgift att fylla. Bland ätgärder, som böra vidtagas förutom redan angivna, bättre tillvaratagande och utnyttjande av våra bränsletillgängar, må i korthet nämnas: Genomförandet sä längt rimligen ske kan av flod- och sjöregleringar i avsikt att kunna på bästa sätt utnyttja den befintliga vattenkraftens energi; organiserat samar- bete, dår så lämpligen kan ske, mellan olika vattenkraft- stationer för utjämnande av belastningen emellan dem, varigenom energien bättre kan utnyttjas; rationellt sam. arbete, där så beflnnes lämpligt, mellan vattenkraft och andra kraftkällor, specieilt ångkraft; tillvaratagandet på bästa möjliga sätt av befintlig överskottsenergi; kombina- tion i den mån så är lämpligt av värme- och kraftalstring samt i vissa fall centralisering av såvål kraft- som varme- produktionen m. m. Klart är, att många svårigheter äro att övervinna, innan man kan komma fram till en verkligt rationell kraft- och bränslepolitik, men den moderne teknikern måste ju säga sig själv, att svårigheter äro till för att overvinnas.