Beretning Om Den Tekniske Og Hygiejniske Kongres I Kjøbenhavn
Den 24.-27. Juni 1903

SEKTION II 79 nämnas de undersökningar, som år 1826 utfördes genom en af Jernkontoret tillsatt komitté; de vunna resultater) publicerades i Jernkontorets Annaler under titel »Försök att bestämma valsadt och smidt stangjerns täthet, jämnhet, spänstighet, smidbarhet och styrka«. Det är emellertid forst på 1860-talet, som de niekaniska profningarnes vikt började blifva mera allmänt erkända i Sverige. Därtill bidrogo i icke ringa grad de storartade undersökningar, som på upp- drag af Jernkontoret år 1866 utfördes af öfverdirektör Styffe öfver ämnet >Om jerns oeh ståls elasticitet, tänjbarhet och absoluta styrka«. Förutom teoretiska och praktiska försök alt fastställa elasticitetsmodulen hos jern och stål omfattade dessa undersökningar dessutom fastställandet af den inverkan, som utglödning, härdning och olika slag af mekanisk bearbetning utöfva på jernets liållfasthetsegenskaper. Andra viktiga delar af Styffes arbete behandla jernets hållfasthet vid 4" 200 ° och -7-40° samt den inverkan, som variationer i kol- och fosforhalt utöfva på jernets niekaniska egenskaper. De resultat, till hvilka Styffe med dessa undersök- ningar kommit, äro synnerligen betydelsefulla och hafva under tidernas lopp nästan utan undantag visat sig vara füllt riktiga; detta är så mycket märkligare, som de för Stylle tillgängliga apparaterna och hjälpmedlen vore af ganska primitiv beskaffenhet, hvarfor det fram- gångsrika resultatet främst måste tillskrifvas experimen- tators sällsynt skarpa blick och minutiøst noggranna arbete. Egendomligt nog väckte dessa Styffes arbeten inom vårt land icke den uppmärksamhet, som man vid studerandet af de sällsynt intressanta och värderika resultater! skulle vara böjd att tro. Deremot spredos de i öfversättningar öfver hela Europa och hafva utan tvifvel i icke ringa mån bidragit till att väcka intresse för de vid denna tid allt mer beaktade undersöknin- garna af teknikens konstruktionsmaterial. Af de ledande männen inom vår tids materialprofningsväsen anses Styffe såsom denna vetenskaps nestor. I det svenska materialprofningsväsendets historia framstår öfverdirektör Knut Styffe såsom en märkesman. Såsom nämndt började insikten om betydelsen af hållfasthetsundersokningar vid midten af 1800-talet blifva alltmera spridd. Redan 1840 anskaflades en profningsmaskin för sträckprof å kettingar till Furudals bruk, och år 1870 funnes profningsmaskiner i arbete vid såvål Sandviken som Motala. För närvarande finnas en eller flera profningsmaskiner vid de fiesta af våra större jernverk. Såsom en vandpunkt i det svenska materialprof- ningsväsendets historia kan betraktas inrättandet af landets forstå offentliga profningsanstalt, hvilken på bekostnad af Jernkontoret uppfördes vid Liljeholmen utanfor Stockholm. Denna anstalt, hvilken öppnades år 1875 och under hela sin verkningstid leddes af direktoren C. A. Dellvik, var visserligen hufvudsakligen afsedd för utförandet af de för jernindustrien nödiga profningarna, men verkställde äfven i ganska stor ut- sträckning undersökning af tegel, cement m. fl. bygg- nadsmaterialier. Anstaltens utrustning utgjordes af en lOOtons profningsmaskin enligt Werders system, i hvilken maskintyp kan utföras sträck-, tryck-, böjnings- och vridningsprof, samt egde dessutom diverse smärre prof- ningsapparater för cement. De af anstalten använda mätningsinstrumenten voro samtliga förfärdigade enligt modeller använda af Bauschinger i München; deribland funnos spegelapparater för proportionalitetsgräns be- stämning vid sträck- och vridningsprof, instrument för mätning af nedböjningen vid böjningsprof m. m. Bland märkligare undersökningar, utförda vid denna profningsanstalt, må nämnas den af Jernkontorets kommitterade, kommendör Didron, direkter Westman och professor Ängström verkstälda jämförande prof- ningen af svensk och utländsk fartygsplåt efter olika slag af varmebehandling och bearbetning, hvars resultat framlades vid verldsutställningen i Paris 1878. (Jern- kontorets Annaler 1881 sid. 145.) Behofvet af en officiel profningsanstalt jämväl i Södra Sverige gaf anledning till, att i samband med Chalmerska Institutet i Göteborg år 1888 uppråttades en materialprofningsanstalt, till hvars byggande elt statsanslag å 35000 kr. beviljades ur den s. k. Ren- strömska fonden. Såsom anstaltens foreståndare hafva fungeret under 1888—1891 ingeniör Otto Tingberg och från 1891 ingeniör B. H. Wallin; dess personal utgöres af sammanlagdt 4 personer. Under år 1902 utfördes vid anstalten 873 prof, hvilke gåfvo en brutto- inkomst af 5388 kr. Dessutom åtnjuter anstalten ett statsanslag af 1500 kr. Af anstaltens talrika undersökningar hafva åtskil- liga af mera allmänt intresse blifvit foremål för publi- cering. Främst bland dessa står den storslagna under- sökningsserie å hållfasthetsegenskaperna hos svenska tråslag, hvilken med hjalp af ett statsanslag å 15,000 kr. utfördes af professor Aug. Wijkander, och hvilken i tysk öfversättning framlades på materialprofnings- kongressen i Stockholm 1897. Samtliga öfriga smärre meddelanden från anstalten till ett antal af 22 st hafva offentliggjorts i Teknisk Tidskrift Et nytt steg framåt till utveckling af den officiella rnaterialprofningen i landet togs då år 1896 en i samband med Tekn. Högskolan i Stockholm på bekostnad af statsmodel inrättades en materialprofningsanstalt, hvars verksanihet och taxa bestämdes genom Kungl. reglc- mente af den 29. Januari 1897. Redan dessförinnan, den 15. Juli 1896, trådde anstalten i verksamhet; densamma står under ledning af Tekn. Högskolans Styrelse. Såsom foreståndare har, sedan anstalten öpp- nades, fungerat bergsingeniören Axel Wahlberg. Anstaltens personal, som vid dess öppnande bestod af fyra personer, har i proportion till arbetsökningen växt allt mera, så att den under sistförflutna år uppgick till 13 personer. Förekommande elektriska, fysikaliska och bergs- kemiska undersökningar utfördes af resp. lårare vid Högskolan med användande af dennas apparater, och var forhållandet liknande, i hvad beträffar profiling af papper och textilvaror. Då emellertid antalet dylika prof allt mer ökades, inrättades i April 1899 ett kemiskt laboratorium i an- staltens vindsvåning, å hvilket sedan början af år 1901 samtliga anstaltens analyser utföras. Till detta labora- toriums utvidgande anslog Jernkontoret år 1903 ett belopp af dels 2000 kr. för anskaffande af nyare apparater för dessa profningar, dels ett bidrag till aflöningar af 4400 kr., tillsvidare för ett år såsom bidrag till bestridande af laboratoriepersonalens aflönande. Under år 1902 utfördes sammanlagdt 4109 prof, hvilka gifvo en bruttoinkomst af 30700 kr.; i niotsats mot Göteborgsanstalten åtnjuter Tekn. Högskolans Material- profningsanstalt intet statsanslag. Från anstalten har under de gångna åren utgifvits ett stort antal publikationer. Förutom anstaltens års- redogörelser innehållande samtidigt kortare meddelanden om under berattelseåret utförda intressantare prof- ningar, hafva redogörelser för allmänintressantare undersökningsserier införts i form af sammanlagdt 22 uppsatser i Jernkontorets Annaler och Teknisk Tid- skrift. Dessutom hafva under årens lopp åtskilliga störra utredningar, utförda af anstaltens foreståndare och ingeniör i form af foredrag eller själfständiga uppsatser offentliggjorts. Bland dessa kan nämnas: Om kisels inverkan på ståls egenskaper af A. Wahlberg. Jernkontorets Annaler 1900. Engelska stenkol af A. Wahlberg. Jernkontorets An- naler 1900.