Beretning Om Den Tekniske Og Hygiejniske Kongres I Kjøbenhavn
Den 24.-27. Juni 1903

80 SEKTIONSMØDER öfver betingelscrna för olika otäthetsgrad hos stålgot samt öfver inverkan af varierande arter al härdning och varmebehandling på ståls hållfasthetsegenskaper. Likaledes behandlas den kemiska sammansättningens och varmebehandlingens inflytande på ståls motstånds- formåga mot slagåverkan vid vanlig och abnormt låg temperatur, allt undersökningar, hvilkas resultat äro af oskattbart värde för jernhandteringen. Såsom en märkespunkt i materialprolningsväsendets historia i Sverige må betecknas den kongress, som Internationaler Verband für die Materialprüfungen der Technik sommaren 1897 höll i Stockholm. I denna kongress, vid hvilken ett flertal för materialprofnings- väsendet mycket viktiga sporsmål kommo till af- görande, deltogo ett 60-tal svenskar, samtliga med- lemniar i foreningen. Denna forening utför sin hufvud- sakliga verksamhet genom kommissioner, och hafva svenskar deltagit i utarbetandet af fiere af de utredningar och leveransbestämmelseförslag, som blifvit resultatet af dessa kommittéers arbeten. Äfven inom landet hafva på de senaste åren ifrigt arbetats på att genom lämpligt affattande al bestäm- melser • vinna en god och lullständig kontroll på levererade materialier. Förutom de föreskrifter, som statsbanorna, telegrafen samt militära myndigheter upp- ställt för leveranser af resp. materialbehof, halva Irån tekniskt håll allmängiltiga leveransbestämmelser upp- ställts. Hit kunna räknas de af Svenska Teknolog- föreningen affattade bestämmelserna för leverans af jern till tak- och brokonstruktioner samt de normal- bestämmelser vid tegelleveranser, som förslagsvis upp- ställts af landets tekniska föreningar. Slutligen har genom en af Kungl. Finansdepartementet tillsatt kommitté nyligen upprättats förslag till bestämmelser för leveranser af papper och bläck till officiellt bruk. Prof. Hannover knyttede til Oplæsningen nogle Bemærkninger om Materialprøvningsvæsenets Udvik- ling i Danmark og navnlig om Statsprøveanstalten, som Sektionens Medlemmer vare indbudte til at be- søge næste Dag. Generalmajor Wagner tilføjede som su pierende Bemærkning til Professor Hannovers Udtalelser, at Prøvning af Materialier var gammel ved de militære Myn- digheder i Danmark, saaledes havde Orlogsværftet allerede i en lang Aarrække haft en Styrkeprøvemaskine af Maillards Konstruktion, senere havde Hærens Labo- ratorium faaet en Styrkeprøvemaskine fra Mohr & Federhaff, Geværfabrikken havde ligeledes en Prøve- maskine. Inden der i Kjøbenhavn fandtes andre Prøve- maskiner, havde private faaet Prøver udførte paa disse Maskiner. Faldprøven, som der i den senere Tid til- lægges saa stor Betydning, har paa Tøjhuset i over- ordentlig mange Aar været anvendt til at prøve Aksler med, ligeledes er den anvendt paa Hærens Laboratorium ved Prøven af Raajern til Projektiler. Cementprøver have i stor Udstrækning været anstillede af Ingeniør- korpset i Anledning af Opførelsen af den ældre Sø- befæstning i Slutningen af Halvtredserne. Tørkeapparat for pap, carton, garn etc. Direktøi' F. Hiorlh. 1. Den vedlagte tegning viser et tørkeapparat, hvis tørkeluft ophedes ved en dampkalorifer. Direkte fyrede rørkaloriferer kunne let anbringes paa samme plads mellem taarnets midtre vægge. Taarnet er ved vertikale vægge delt i 4 rum: B. D. G. R. Om profning af brännmaterialier af G. Diliner. Jern- kontorets Annaler 1900. Kol- och fosforhaltens variation i elt och samma stålgot af A. Wahlberg. Jernkontorets Annaler 1901. Om aluminiums inverkan på götmetall af A. Wahlberg. Jernkontorets Annaler 1902. Om jernets kolföreningar och Om metallmikroskopiens användbarhet vid bedömandet af jerns egenskaper af G. Diliner. Jernkontorets Annaler 1902. Den Brinellska kulprofningsmetodens användbarhet vid fastställandet af stråckhållfasthetsegenskaperna hos jern och stål af G. Diliner. Jernkontorets An- naler 1903. Jämnsides med utvecklingen af det officiella material- profningsväsendet i Sverige har intresset för dylika undersökningar allt mer spridt sig inom landets vetenskapliga och industriella kretsar, och många om- fattande arbeten på detta område hafva under senaste årtiondena utförts Det vore här alltför vidlyftigt att uppräkna dem alia; dock torde några af de mest be- tydande förtjäna att, om ej till innehållet relateras, så åtminstone omnåmnas. En af de märkligaste undersökningsserier, som i vårt land utförts, är den af öfveringeniör J. A. Brinell år 1885 publicerade utredningen (Jernkontorets Annaler 1885 sid. 9), »Om ståls texturförändringar under upp- värmning och afkylning«. Utan att disponera senare tiders fulländade apparater för dessa undersökningar visar Brinell med stod af okulära iakttagelser öfver jerns forhållande vid afsvalning, dels att kolet forekommer i jernet under skilda modifikationer, dels att kolets ofvergång från en dylik existensform till en annan är forbunden med värmeutveckling eller värmebindning, och att en dylik allotropisk forandring är åtfoljd af texturförändring inom metallen. Förutoni den betydelse, som denna undersökning har för ett rått handhafvande af jernets utglödning och härdning, har densamma varit grund- läggande för den nu vidt utgrenade metallografiska vetenskapen. En utveckling af nu nämda forskningar erhölls genom Dr. G. Svedelius’ år 1896 publicerade uppsats »Om jerns och ståls anomala längdförändringar vid upphettning och afsvalning«, däri nämnde forskare påvisar sambandet mellan dessa jernets fysikaliska för- hållanden och de allotropiska förändringarna af dess kolföreningar. Efter afslutande af ofvan nämnda undersökningar upplade öfveringeniör Brinell, hvilken städse oförtrutet arbetat på det experimentella utvidgandet af vår kännedom om jernets egenskaper, nya och omfattande försöksserier. Först efter mångårigt arbete framlades resultaten af dessa profningar vid verldsutställningen i Paris 1900, hvarefter de genom ingeniör A. Wahlbergs forsorg fullständigt offentliggjordes först i Jernkon- torets Annaler 1901 och sedermera i ett flertal utlåndska tekniska tidskrifter. Dessa undersökningar, säkerligen de mest omfattande som af någon svensk tekniker utförts, behandla oeh klarlägga et flertal sporsmål an- gående stålets tillverkning och varmebehandling, infor hvilka fackmannen hittills statt okunnig eller oviss. Sålunda angifves en ny profningsmetod för fastställande af materialiers hårdhet medels inpressande af en härdad stålkula, och visas huru man genom densammas an- vändande enkelt kan erhålla nppgift, ulom om ståls hårdhet, jämväl om dess brottgräns, inhomogenitets- grad ni. m. Kulprofningsmetodcn är cmellertid ickc användbar for hårdhetsprofning endast å jern och stål utan äfven för samtliga andra plastiska materialier och torde i enkelhet och säkerhet öfverträffa de fiesta för detta åndamål föreslagna metoder. Men kulprofnings- metoden utgör endast en del af de Brinellska under- sökningarne. Genom andra försöksserier kastas Ijus