Beretning Om Den Tekniske Og Hygiejniske Kongres I Kjøbenhavn
Den 24.-27. Juni 1903

8 G SEKTIONSMØDER assistering forsiggår vida snabbare, så tvekar jag icke att uttala, att den direkta och den indirekta nyttan af en dylik isbrytare år så mycket större, att skilnaden många ganger uppväger denna merkostnad. Slutligen bifoges en tabeil öfver finska ångare byggda för vintertrafik och isbrytarefartyg jämte upp- gifter öfver deras dimensioner äfvensom en plansch ut- visande konstruktionslinierna af en del typiska isbrytare- fartyg. Förteckning öfver finska ångare byggda för vintersjöfart och isbrytarefartyg. Ångarens nainn och hemort. Byggnads år Byggnadsort och verkstad. Maskinens kraft i ind. hkr. Totallängd i eng. fot Största bredd i eng. fot Djup- gående Register tonnage Brutto Netto Express, såid til Ryssland. Astraea, Helsingfors . 1877 1891 Oskarshamn mek. verkstad | Wigham Richardson & Co. 480 16372 227, n*/2 298 Urania, — ... • / Newcastle upen Tyne 1G00 230 32*/, 19 1136 664 Aegir, — ... 1896 Nylands verkstad, Kristiania 500-G60 182 28 15 750 436 Baltic, — ... 1898 H. Kochs skeppsvarf, Lübeck 680-820 212 32 15 900 625 Bore I, Åbo Vellanio, Helsingfors 1898 1898 Helsingörs jernskeppsbyggeri | Gourlay Brothers & Co. 900-1300 181 287< 1S‘/8 723 414 Oihonna, — Virgo, — 1898 Dundee 1400 211 31V4 1050 G00 Poseidon, Åbo 1899 | Grangemouth dockyard G50 180 28'/2 13</2 700 455 Arcturus, Helsingfors . Polaris — , 1899 > 1 Gourlay Brothers & Co. | Dundee 3500 294 38 21 1600 1157 Bore II., Abo Nord I., - 1900 1902 Helsingörs jernskeppsbyggeri Sir Raylton Dixon & Co. Lim. 950 182 283' 137a 73Ö 422 Nord II., — Nord III., — 1903 Cleveland Middlesborough 1000 250 35 18% 1250 823 Isbrytarefartyg. Murtaga, Helsingfors Hangø & 1890 Bergsunds mek. verkstad Stockholm 1200 156 36 17 Avance, Åbo . . . . 1898 Howald Werke, Kiel 1385 144 3572 17 7a Sampo, Helsingfors & Hangø 1898 W. G. Armstrong, Withworth & Co., Newcastle upon Tyne 2500-3000 202 43 18 Ingeniör G. Bremberg. För hvar och en, som lagt hand vid konstruktion af isbrytare, är det väl bekant, huru tacksamt alla erfarenhetsrön inom delta område mottagas, kritiseras och i många fall tillämpas, och då man såsom här idag erhållit del af dylika rön från füllt opartiskt och pålitligt hall, och ej uteslutande behöft lita på uppgifter från det underbara och sagorika Amerika, är tacksam- heten hos alla intresserade säkerligen så mycket större. För-propellern på isbrytare var ett djerft ameri- kanskt experiment, som dock både i teorien och prak- tiken visat sig uppfylla allt, hvad man kunnat önska af densamma, men en annan fråga biir, huruvida icke den engelska verkstad, hos hvilken de senaste stora Finska och Ryska isbrytarne äro bygda, alltför mycket forlitat sig på för-propellern och deremot försummat att til- lämpa de nyaste rönen angående rätta formen på under- vattenskroppen. Att, såsom skett å »Sampo«, använda nästan hälften af maskinkraften på för-propellern synes vara en alltför stor och kostsam misshushålining. — Hade deremot undervattenskroppen varit den riktiga, nemligen det smidiga förskeppet med konkava vattenlinier, torde en betydligt mindre för-propeller kunnat åstadkomma vattenströmmar af samma kraft, som nu erfordras för att kunna passera Sampo’s fylliga förskepp och långa raka oah alltför fylliga midskeppsdel. En mindre för- propeller hade dessutom gjort fartyget betydligt mera styrbart och lemnat minst 75 % af den tillgängliga maskinkraften öfrig för fartygets framdrifvande medelst akter-propellern, i stallet for såsom nu är fallet endast circa 50 %. Många lokala och andra forhållanden måste natur- ligtvis tagas i betraktande vid bestämmandet af en isbrytares storlek och konstruktion, såsom isforhållanden, vattendjup och, ledsamt nog alltför ofta, kostnaden för anskaflandet af densamma; är vattendjupet eller det tillåtna djupgåendet stärkt begränsadt, kan för-propellern svårligen komma till användning. Hufvudsaken för ett praktiskt, verksamt och eko- nomiskt arbete bland isen, liksom öfverallt annorstädes, är och förblir dock alltid, att verktyget har den rätta formen, och att den pådrifvande kraften an vandes på det lämpligaste sättet. Gif därför isbrytaren en under vattnet stärkt lutande förstäf med mycket spetsig angreppsvinkel mot iskanten, ett smidigt och genom förstäfvens lutning delvis bortskuret förskepp med konkava vattenlinier och stärkt utfallande sidor ofvan vattenlinien, stor bredd midskepps med hastigt afrundande vattenlinier för- och akteröfver, så att icke någon lång rak midskeppsdel uppstår, all tillgänglig maskinkraft använd uteslutande till fartygets framdrifvande, en lämplig proportion mellan deplacement och maskinkraft, och satt ett dylikt verk- tyg i hånderna på en praktiskt erfaren isbrytare-kapten, så bör icke någon svårighet finnas att uppehålla vinter- trafiken på hamnarne vid Östersjön, Sundet och Katte- gat, utan att behöfva gå till sådana extra kostnader som en isbrytare med för-propeller betingar såval hvad forstå anskaffningssumman beträffar som ännu niera hvad underhall och drift vidkommer. Værftsingeniør N. Høsi. Den Lejlighed, der her i Danmark frembyder sig til at indhøste Erfaringer med Hensyn til Isbrydere og deres Maade at virke paa, er —jeg kan vel sige heldig- vis — saare ringe, og dog ere Forholdene herhjemme saadanne, at vi særdeles vel kunne faa Anvendelse for den Art Skibe. Netop derfor er det ogsaa af saa stor Betydning for os at kende noget til de Resultater, som opnaas paa Steder, hvor der bydes Betingelser for al naa ud over de Indtryk, som der kan fremkomme ved Benyttelsen af Isbrydere i vore Farvande. Af denne Grund maa vi — og ganske særlig de af os, der have Interesse for Skibskonstruktion — være Friherre Palmén