Beretning Om Den Tekniske Og Hygiejniske Kongres I Kjøbenhavn
Den 24.-27. Juni 1903

SEKTION VI 163 framställda torfven blifvit lufttorr, kan den genast brukas til bränsle i alia slags ugnar. Den kan också förädlas gcnoin antingen brikcitering eller kolning (koksning) i mila, ugn cller retort. Om briketterings- ineloderna äro fackmännen ännu på langt när icke ense. På detta falt råder för närvarande en mycket liflig uppfinnarevärksamhet, och man väntar med spanning, att något riktigt bra skall framkomma. Kolning och koksning har genoni den Zieglcrske metodens utbildning i Redkino i Ryssland förts längt framåt, så att i den riktningen är nog ej mycket nytt alt vänla. Inom torfeldstadsteckniken har isynnerhet här i Danmark gjorts goda framsteg både för hemmen genoni Recks spaltugn och för industrin genom professor N. Steenbergs torfeldstad för ångpannor. Husqvarna, Ankarsrum m. fl. i Sverge anbefalla sina nya torfugnar och ännu flere sina för vanliga kakelugnar lämpliga insatsapparater, hvarigenom torf med större fördel skall kunna användas till bränsle i vanliga boningsruin. Äfven på det svårlosta torkningsproblemet ha åtminstone tre svenskar — huru många tyskar tors jag ej säga -- haft sina tankar riktade. Något dugligt har ej framkommit. I det stycket få vi nog ännu länge lelva i hoppet. I början nämdc jag, att Sverge en gang i tiden liknade ett nat, i hvilket nuvarande nioss- inarker utgjorde själfva maskorna. Nu vill någon till äfventyrs vela, huru mycket det gör i t. ex. kv.kmetcr. Jo, omkring 50 000 sådana, d. v. s. en tredjedel mer än alla danska öarna tillhopa. Det är dock icke nog att äga ett för århundraden, all icke säga årtusenden, tillräckligt torfmaterial; det är ickc nog att äga utmärkta metoder och maskiner för att tillgodogöra sig della material. Hvad som framför allt behöfs är en enig och krallig samvårkan mellan riksdag och regering å ena samt kommuner och enskilde å den andra sidan till denna industris fräni- jande. Hos oss i Sverge har riksdagen för två år sedan beviljat 100,000 kr. för delta andamål. Af denna summa har cn del användts till upprättande af en torf- skola, en del för tillvärkning af bränntorf i år vid Kiruna inom polcirkeln, en annan del till innevarande års torfmaskinprofningar o. s. v. Riksdagen 1902 beviljade en torflånefond å kr. 1 500 000. Samma riksdag nedsatte också järnvägs- frakterna ined 20 % tör torfprodukter, en nedsättning som ingalunda motsvarar behofvet. För öfrigt har regeringen låtat profelda å lokomotiv och därvid funnit, att torf mycket väl kan användas isynnerhet blandad med sin lika vikt stenkol. Slutligen hafva profcld- ningar anställts vid statens flästa värk och öfverallt lämnat goda, att ickc säga utmärkta resultat. Regering och riksdag hafva sålunda hos oss i Sverge gjort ganska afsevärda ansträngningar för att underhjälpa den unga torfindustrin. Kommuner och enskilde däremot stå ännu undrande och spörjande samt elda fortfarande med stenkol eller ved. Vi skola dock hoppas, alt tiden lär de fiesta att bruka ett billigt och godt inhemskt bränsle framför ett främmandc sådant. Af det sagda lorde med tillräcklig tydlighet framgå, all i torf äga vi ett rååmne, som rätt och i tillräcklig utsträckning brukadt måste bli af ofanllig hygienisk, agrikulturell och nationalekonomisk betydelse för Skan- dinavien. På lorfsporsmålet kommer en gång, l'ruktar jag, vårt bestand som fria, själfständiga stater att bero. Låtom oss därföre i tid taga vårt öde i våra händer och med alla till buds slående medel drifva frani en storartad torlindustri. Efter Foredraget wdlallc Ingeniør Alf. Larson: Man har tre metoder att i stort tillverka torf, sticktorf-, älttorf- och presstorfmetoden. Den förstnänida försvinnar allt mera, älttorf tillverkas i Danmark och Sverige i stör skala och ingenstädes i vcrlden så billigt och bra som på Jylland. Presstorf tillverkas i slor skala i Sverige, Tyskland och Ryssland. Man har sökt framställa en förbättrad torfprodukt genom torivens brikettering, men det har blifvit för dyrt, 10—12 kr. pr. ton i ett för allt. I Canada har man trott sig kunna tillverka billigare briketter, men erfarcnhclen har visat, att man måst återgå till presstorf. Kolning af torf kan endast ske ekonomiskt om man kan tillgodogöra biproduklerna och få godt bctaldt lör dem, hvilket ej alltid är händelsen. Hittilis är man således tyvärr hänvisad till vanlig maskintorf för alt tillfrcdsställa de behof af torfbränsle, som f. n. finnes. Torvbriketter. Ingeniør I. G. Thauloiv. (Foredraget blev ikke afholdt, da Foredragsholderen ikke var til Stede). Man har allerede i mange år forsøgt på at kunne løse de såvel tekniske som økonomiske vanskeligheder ved en fabrikmæssig fremstilling af torvbriketter. Hen- sigten med briketteringen er den, at man derved af torven vil kunne erholde et niere kompakt brænd- materiale, der har en høi specifik vægt, og som på grund af en lav vandgehalt også har en høi vartne- værdi. Torvbriketterne kan af disse grunde lettere end almindelig torv lade sig transportere på store afstande og bliver istand til bedre at kunne konkurere med stenkul. Desuden vil tovbriketterne, på grund af sil smukke udseende og at de er fri for støv og smuds, kunne påregne en større afsætning som husholdnings- brændsel i de store byer. De første forsøg med brikettering af torv blev ud- ført af Exter i Tyskland og Gwynne i England i midten af forrige århundrede, men mislykkedes. Dette gav imidlertid stødet til, at man istedetfor torv som rå- materiale begyndte at brikettere den mindre vandholdige brunkul, der dog som oftest ikke har en stort høiere varmeværdi end torv. Brunkulbriketindustrien cr især i Tyskland ganske betydelig, og brunkulbriketter cr et meget yndet husholdningsbrændsel. Man tilskriver i almindelighed anvendelsen af disse den omstændighed, at liere af de store tyske byer er så renslige og har mindre røgplage end andetsteds. I de senere år har man i Tyskland, Holland og Rusland begyndt at brikettere torv, idet man har nyttiggjort sig erfaringerne fra brunkulbriketindustrien. Imidlertid har det hidindtil været vanskelig for torv- briketterne at kunne konkurere med brunkulbriketterne i prisbillighed. Aarsagen hertil er, at medens brun- kuller! i rå tilstand kun indeholder 60 å 66 °/0 vand, indeholder råtorven 85 å 90 °/0 vand, hvorved pro- duktionsomkostningerne bliver så meget større. Det er jo også denne råtorvens store vandgehalt, der cr torvspørgsmålets kjærne. Ved fabrikationen af torvbriketter efter det tyske system går man i almindelighed frem på den måde, at man først skjærer torv som såkaldet stiktorv, der da tørkes mest mulig i luften. Derefter bliver torven pulveriseret, tørket yderligere ved hjælp af varme og tilsidst sammenpresset til briketter. Efter dette system vil den lufttørre stiktorv til 1 ton torvbriketter koste kr. 8,00, heri indbefattet også det, som medgår til brændsel såvel til lørkningen som til fabrikens drift. Samtidig koster selve briketteringen kr. 2,00 pr. ton, og administration, amortisation samt renter af anlægs- kapitalen beløber sig til kr. 2,00 pr. ton. Produktions- prisen bliver altså tilsammen kr. 12,00 pr. ton færdige torvbriketter. Heraf fremgår, at råmaterialet er det