Beretning Om Den Tekniske Og Hygiejniske Kongres I Kjøbenhavn
Den 24.-27. Juni 1903

SEKTION VI 171 Ingeniør Peterson mente ikke, man skulde anvende Rensning af Kul. Prof. Tornp omtalle Forhold fra Kristiania og præciserede navnlig Svovlets Giftighed. Derefter om- taltes, hvorfra Svovlet i Kullene stammede. Ingeniør Peterson omtalte Sulfitfabrikkerne, og at de ikke skadede Mennesker. Ingeniør Jarl omtalte, at en Fabrik af Svovlsyre blev anlagt i en Sump i Amerika og derved gjorde Egnen beboelig og fri for Malaria. Den skånska stenkols- och lerindustrien. Öfvcringeniör Ivar Svedbcrg. M. H. Då på vårt program branslefrågan synes intaga ett ej obetydligl rum, har jag vågat anse det ej vara utan silt intresse alt infor Eder mina herrar lemna en kort redogörclse för den industri, som sysselsätter sig med tillgodogörandet af de stenkol och därmed följandc leror, som är till linnandes i Sverige, eller med andra ord för: Den skånska stenkols- och lerindustrien. Det råder t. o. m. inom Sverige rörande denna industris storlek och betydelse de mest kontråra upp- fattningar — från den, som nätt och jenint vill till- erkänna den någon betydelse, alls till den, som af våra stenkolsverk vill fordra, att de skola möjliggöra ett nästan uteslutande användande af svenska stenkol i industriens och trafikens tjänst, och kanske det mest egendomliga härvidlag är, att till den forrå gruppen höra just många herrar ingeniører, äfven sådana, af hvilka man kunnat vänta annat, men som synes rent af under sin utbildning hafva höjt den uppfattningen till en trosartickel, att den skånska stenkolsgrufvedriften är betydelselös. Allmänna uppfattningen är i alla händelser den alt nästan hvarje annan grufva, vare sig af ena eller andra slaget, är af ofantligt niycket större betydelse. Huru felaktig en dylik uppfattning är inses genast vid ett genomögnandc af K. Kommerskollegii uppgifter, hvarur lätt hämlas siffror för, att af Sveriges alia gruf- arbetare en sjundedel sysselsättas vid Skånes stcnkols- grufvor, samt att af alia arbetare anställda vid Sveriges grufvor, jernverk, kopparverk o. d. den skånska sten- kolsindustrien sysselsätter en niondedel — sålunda ej så litet. Betänkes derjemte, att i hela Sverige finnas berg- verk fördelade på inalles 660 olika egare, hvaraf blott 4 äro skånska kolgrufvebolag, och att i genomsnitt per bergverksegare i det öfriga Sverige kommer 50 arbetare, medan i Skåne detta antal är 900, torde harmed vara antydt huru pass betydande anläggningar Skånes sten- kolsvcrk äro. Har emellertid å ena sidan intresset för denna industri hittills varit ringa, så har å andra sidan (icn för ett par års tid sedan inträdda stegringen i pris på stenkol framkallat alldeles för stora pretentioner på de skånska grufvornas prestationsformåga, preten- tioner, som ej kunna uppfyllas. Må det tillåtas mig m. h. att i korthet lemna en redogörclse för forhållandena, som de varit och äro, och må med dessa upplysningar som stod en hvar bilda sig en rail uppfattning i saken. Det skall blifva min sträfvan alt göra redegørelsen kort och koncentrerad, och måste jag då i mangt och niycket undvika detaljer, som visserligen kunna vara intressanta, men som kunna trötta. För den, som vill närmare studera hithörande saker, hånvisas till E. Erdmans »Skånes Stenkolsfält och grufvor« samt till de af Höganäs Stenkolsbolag år 1897 utgifna och af ingeniören H. Mueller samlade »Minnes- blad till Höganäs 100-års jubileum«. Som bekant tillhör den svenska berggrunden huf- vudsakligen urformationen, och blott på spridda stallen «uppträda bergarter tillhörande yngre formationer. Mest är detta händelscn i Skåne. Fig. 1 visar en grafisk framställning af de olika gcologiska formationernas foljd. På intet ställe i vårt land finnas alla dessa formationer re- presenterade i följd, utan saknas alltid en eller liera mellanlig- gande. Den egentliga stenkolsperio- den är ej alls representerad hos oss utan tillhöra de stenkol, som finnas i Skånes jord, en vida yngre period den s. k. Rät Lias forma- tionen d. v. s. ofvergången mel- lan Trias- och Juraformationen. Kolen äro sålunda af betyd- ligt yngre datum än de engelska kolen och därför äfven i Hera fall någol olika. Af kartskizzen (Fig. 2) framgår, att denna Skånes stenkolsforande formation alldeles cj täcker hela Skåne utan blott en del deraf — den N. V., hvarjemte tvenne smärre fält finnas i S. O. riktning. Att denna forma- tion jemväl finnes på danska sidan är väl utom allt tvifvel, om ock der kolen ligga på betydligt större djup. Tankes en profil tagenj i riktning inot Öresund, skulle denna få ungefar det utseende, som Fig. 3 ut- visar, d. v. s. här och dår finnes en forkastning deraf, den sista är paralell med Öresund, och antagligen sän- ker kolen betydligt derunder. 22