Beretning Om Den Tekniske Og Hygiejniske Kongres I Kjøbenhavn
Den 24.-27. Juni 1903

SEKTION VII 191 pumpning af ren Luft, hvorefter man uden Fare kan begynde en Oprydning i Skibet. Man vil da finde Rotterne liggende døde paa de højeste Genstande, som findes i Lastrummene. Svovl- syrlingen er nemlig meget tung og lægger sig derfor først langs med Gulvet, hvorfor Rotterne stadigt avan- cerer til Vejrs, efterhaanden som Svovlsyrlingen stiger og udbreder sig i Rummet. De Rottelig, som man finder ved Oprydningen, maa ikke berøres, men skal borttages ved Hjælp af Tænger og Skuffer, for at man kan sikre sig mod Smitte. Er man i rum Sø, kan Rotterne samles i Sække, der tillige indeholder saa tunge Sten, at Sækkene, naar de kastes over Bord, straks gaa til Bunds. Under andre Forhold maa Rotte- ligene brændes. Samtidig med, at Clayton Apparatet arbejder, bør der foretages en betryggende Desinfektion, saavel af alle om Bord værende Personer som af alle Skibets Rum. Naar jeg har givet Clayton Apparatet en længere Omtale, til Trods for at dets Virksomhed hidtil nær- mest har været om Bord i Skibe, er det, fordi dette Apparat sikkert ogsaa bør kunne linde Anvendelse i vore Byer, til Eksempel i større Pakhuse, i Staldbyg- ninger, (hvor man selvfølgelig maa sørge for, at Besæt- ningen ikke kommer tilbage, før tilstrækkelig Udluft- ning har fundet Sted), og flere andre Steder. Clayton Apparatet har nemlig ogsaa den Fordel, at det sam- tidig med at fjerne Rotterne tillige dræber alt Slags Utøj og Smittekim. Til Desinfektion af Gangklæder, Linned og Sengetøj har Clayton Firmaet indrettet sær- lige transportable Desinfektionsapparater. Ved den internationale Søfartskongres's Afslutning i Fjor, dannedes en international Forening til Be- kæmpelse af Rotterne, for derved at formindske de Farer og Ødelæggelser, som disse Dyr forvolder. Denne internationale Forening er repræsenteret ved meget betydelige Mænd paa Hygiejnens, Søfartens, Handelens, og Landbrugets Omraader fra næsten alle Europas Lande og har sit Hovedsæde i Kjøbenhavn. For at den internationale Forening kan naa sit Maal, maa den søge Tilslutning hos alle Stater og hos alle Institutioner. Jeg tror derfor at handle i Kon- gressens Interesse ved her at rette en indtrængende Anmodning til den nordiske tekniske Kongres’s Med- lemmer om, hver for sig, at indmelde sig i den inter- nationale Forening til Rotternes Bekæmpelse, og til indenfor deres Virkefelt at tilføre denne Forening al den Støtte, der kan faas, for at opnaa ensartede Lov- bestemmelser til disse Dyrs Bekæmpelse. De Midler, som hertil anvendes, vil give et mangfoldigt Udbytte og blive til umaadelig Gavn for Samkvemmet mellem Staterne, saavel som for hele vort Samfunds sunde Udvikling. Distriktslæge F. C. Lund sluttede sig principmæs- sigt til Hr. Zuschlags Forslag om Præmieringssystemet, men bemærkede, at naar dette var gennemført, kom der et Tidspunkt, da Rotternes Antal var saa for- mindsket, at Systemet ikke virkede mere, Iveren vilde da slappes og Rotterne atter forniere sig, og man skulde da holde deres Antal nede ved at benytte sig af deres naturlige Fjender dels blandt Husdyrene, som Katte og gode Rottehunde, og dels blandt de vilde Dyr, af hvilke Ilderen, Maaren og Ræven var gode Rotte- fangere. I Tilslutning hertil fortalte han en lille Anek- dote om Silkeborg Fattiggaard, som ligger i Mark og Skov umiddelbart ovenfor Byen. Her var før mange Rotter, og Katte vilde ikke trives, da de dræbtes i Skoven af Rævene, derimod er der i Straataget over Kostalden nogle Ilderfamilier, som holde, alle Rotter borte fra Gaarden og derfor fredes, men naturligvis kan man ikke have Fjerkræ, naar der er Ildere. Humusämnenas utfällande ur vattenledningsvattnet i Helsingfors. Fil. Magister A. Zilliacus. Det kan synas, som om den metod, jag här i korla drag vill beskrifva, skulle ha mera lokalt intresse, då den berör utfällandet af humusämnena i Helsingfors vattenledningsvatten. Af tvänne orsaker har jag dock vågat taga de ärade åhorarenas uppmärksamhet i anspråk, nämligen på grund af att den kemiska reaktionen, som forsiggår vid utfällningen, är af aldeles egenartad natur, samt for det andra, emedan metoden är användbar för alla vatten, som äro af likartad beskaffenhet, som ofvan- nämda vatten, nämligen förorenade af i desamma upp- lösta humusämnen. Man kunde tycka, att vi i Finland, »de lusen sjöars land«, skulle ha god tillgång på godt vatten snart sagdt öfveralt. Delta är dock ingalunda fallet, och specielt är vår hufvudstad mycket illa utrustad i delta afseende. Vi äro hänvisade till att taga vårt vatten från en å, Vanda å, hvars vatten är stärkt färgadt af humus- ämnen, hvarjämte det tidtals är oklart på grund at dari uppslammad lera. För öfrigt är vattnet godt och innehåller ej för- oreningar af animaliskt ursprung. Vattnet innehåller i medcltal 8 å 9 delar fasta ämnen, hvaraf dock i det närmaste hälften äro organiska ämnen, på 100 000 delar vatten. Hårdheten är endast 2 tyska hårdhetsgrader och klorhalten obetydlig. Syreförbrukningen är där- eniot sårdeles hög och varierar mellan 4 och 8 gram kaliumpermanganatförbrukning på 100 liler vatten. Genom filtrering kan man i de fiesta fall ur åvattnet erhålla ett mer eller mindre klart vatten, men färgen kan ej bortfiltreras, utan är det filtrerade vatt- net alltid mer eller mindre gulfärgadt. Endast på kemisk väg kunna humusämnena aflägsnas ur vattnet, och vill jag beskrifva den metod, jag användt for delta andamål. I England och å endel andra orter har man for vattenrening användt en apparat, som benänmes Anders- sons purificator och utgöres af en stor roterande cylinder, däri vattnet under någon tid omskakas med metalliskt järn. För endel vatten har donna apparat gifvit goda resultat; efter omskakningen har vattnet efter någon tids aflagring genom filtrering erhållits så godt som färglöst. Vid lidigare försök, som anstalts med Vandavatten enligt denna metod, hade äfven erhål- lits ett klart och färglöst vatten, men hade detta en ytterst stark bismak af järn. För att utröna, hvari orsaken till denna låg, anstälde undertecknad försök med metoden och fann härvid, att metalliskt järn ej hade någon inverkan på Vandavattnet. Jag fann snart forklaringen på, hvarför de lidigare försöken hade gifvit ett annal resultat. Vid dessa hade användts med saltsyra tvättadt järn i form af järn- filspån. Saltsyran hade löst endel af järnet och bildat järnklorur, som förlänade vattnet den starka järn- smaken. Endel af järnkloruren hade emellertid blifvit oxiderad till järnklorid, och var det denna sistnännia forening, som åstadkommit en roning af vattnet. Vid vidare försök fann jag, att det erfordrades en viss bestämd mängd af järnkloriden, föratt så godt som momentant framkalla en utfällning af humusämnena i vattnet. Det bildar sig en flockig fällning, som inom kort börjar afsätta sig och falla till bottnet. Vid filtre ring biir vattnet klart och så godt som fullkomligt färglöst, samt fritt från järn. Vid kemisk analys af vattnet fore och efter reningen finnar man, alt en betydande forandring ågt rum i af- seende å vattnets sammansättning. Forandringen hanfor sig dock hufvudsakligen till humusämnena och lerjorden. Vid ett tillfälle, då Vandavattnet var särskildt stärkt