Beretning Om Den Tekniske Og Hygiejniske Kongres I Kjøbenhavn
Den 24.-27. Juni 1903

SEKTION Vil 207 man ej så betydande förändringar som i valtenled- ningstekniken. Undantager man de aldra forstå åren, då de glacerade stengodsrören ännu ej vunnit fortroende, så äro dessa nu som förr de allmännast forekommande. Cementbetonen har visserligen på Hera stallen ersatt stengodset äfven for mindre ledningar. men (less för- nämligaste användning vid ifrågavarahde arbetcn är dock vid större ledningar, trunimor och kulvcrtar, diir betonen till följd af sin prisbillighet och lämplighet utträngt granit, tegel o. d. I allmänhet äro alloppen sjelfrensande samt ut- förda enligt det kombinerade systemet d. v. s. gcnien- sanima for regn — och spillvatten, och dctta beror naturligtvis i hög grad på de gynsamma forhållandena i afseende på läge i höjd och plan, hvilka i allmänhet förefinnas i våra stader och samhällen. Alt de fiesta äro kombinerade, beror äfven darpå, att någon roning af städernas kloakvatten i större skala ännu ej fore- kommer i vårt land. Skall nämligen en sådan före- tagas, är man ju med hänsyn till de afsevärda kost- naderna oftast hänvisad till att skilja spillvattnet från regnvattnet, hvilket senare utan olägenhet direkt kan utslåppas i vattendragen. All rening af kloakva tinet hos oss ej hiltills företagits sammanhänger åter med rikedomen på vallen i våra sjöar och floder och med landets föga intensiva bebyggande. På vissa stallen har man dock till följd af de dränerade områdens låglåndhet måst anlägga pumpverk för uppfordring af alloppsvaltnet, helt eller delvis, såsom i Göteborg, Karlstad, Kalmar, Kristianstad, ni. 11. Vid sådana forhållanden är ju det separata systemet motiveradt, om ock tillämpningen i praktiken, (i. v. s. det konseqventa förhindrandet af ytvattens införande i spillvattensledningar, ofta är förenad med svårigheter. Separatsystemet är äfven for ren besparings skull lil- lämpadt i vissa stader såsom Örebro, Lidköping m. 11., fastän pumpning dår ej forekommer. För det låglandt bclägna Malmö har nyligen ut- arbetats ett forslag till ett »blandadt« system, enligt hvilket spillvattnet och så stor del af regnvattnet, som motsvarar det forrås tiodubbla volym, skulle ledas till en pumpstation för att dar utpumpas i Öresund. Resten af regnvattnet skulle genoni bräddaflopp tillföras kanalerna. I delta fall är äfven ifrågasatt att endera för allt spillvatten eller eventuellt för endast vissa smärre ledningar, som ej kunna införas till pump- stationen, använda de på vissa stallen i Danmark redan begagnade Septic tanks. På senare tid har i Sverige uppmärksamheten sär- skildt fästs vid vigten af ledningarnas kraftiga ven- tilation. Vid de fiesta hiltills ulförda anläggningar sker luftväxlingen genom till gatuytan uppdragna ståndror och darpå lagda genombrutna galler. Men i vårt kli- mat, som i många fall låter snö och is länge qvar- ligga på gatorna, är delta sätt för ventileringens åstad- kommande nog ej så verksamt. Man har därför sökt att använda särskilda ventilationsror, uppdragna längs enskildes hus eller piank såsom i Jönköpiug, Strängnäs, Kungsbacka ni. 11. stader, men särskildt i de större städerna stöter delta på stora svårigheter till följd af hus- eller gårdsegarnes motstånd. Bästa utvägen torde säkerligen vara att anknyta de enskilda husens fallrör omedelbart till de allmänna afloppsledningarna utan mellanliggande vattenlås, ty på delta sätt åstadkommes det friastc utlopp för och den basta utspädning af kloakgaserna. Regn- och grundvattnet bör däremot såsom hittilis för allt afloppsvattcn skett passera vatten- lås, innan det införes i de allmänna gatuledningarna. Det år äfven i denna riktning, man på sista tiden slagit in vid uppgörande af nya eller omarbetande af aldre bestämmelser för afloppsledningarnas anordning. Mina herrar. Kongressledningens välbetänkta men drakoniska beslut, att foredragen ej få vara längre tid än 20 minuter, tvingar mig att afsluta mina frag- mentarisk« meddelanden om ett åmne, som skulle kunna gc anledning till snart sagdi obegränsadt dryf- tande. Jag anhåller därför ännu cn gång att få han- visa dem, som äro närmarc intresscradc af våra forhål- landen, till den upphängda tabellen, hvilken jag hoppas biir intagen i kongressens tryek. För den, som i ett ellcr annat afseendc vill inhämta ylterligare upplys- ningar i det afhandlade ämnet, ber jag dessutom få meddela, atl cn utförligare »statistisk samtnanslällning rörande vatten- och afloppsledningar i Sveriges släder och samhällen«, upptaganiic korla beskrifningar och data om sammanlagdt 57 anläggningar af hithörandc slag, nyligen befordrats till tryeket såsom n:r 35 at »Stockholms stads drätselnämnds tryekta handlingar«. Jag hoppas, att det anforda åtminstone gifvit en ytlig föreställning om det salt, hvarpå de vigtiga frå- gorna om vattenafskaffning och vattenafledning i våra släder lösts, och om den lifliga verksamhet och det lilliga intresse, som i dctta afseende nu råda i Sverige. Innan jag slutar, vill jag som bekräflclse på det sist antydda nämna, att under forflutet år åvagabragts cn sammanslutning mellan i svenska staders tjenst an- ställda tekniker, »Svenska Kommunaltekniska for- eningen«, hvars åndamål utan vidare framgår af dess namn, och hvilken bland annat har till mål alt verka för utvecklingen af vatten- och afloppsledninglekniken. Det torde icke vara olämpligt, om ock ej hörande till ämnet för mitt i programmet upptagna meddelande, alt vid dctta tillfälla påpeka önskvärdheten af dylika for- eningars bildande äfven i Danmark, Norge och Finland. Om detta biir fallet, kunde måhiinda till sist åstad- kommas en nordisk sammanslutning af för de kom- munaltekniska frågorna intresserade, hvilken helt visst skulle bära rika frukter såvål für kommunerna som for de tekniker, hvilka hafva till uppgift att arbeta för deras förkofran i olika hänseenden. Fr. V. Meijer. Da Spørgsmaalet om Tendensen med Hensyn til Hovedvandlaas eller Ikke-Hovedvand- laas paa Huskloakker har været fremme, tør det maaske være mig tilladt at oplyse, at der nu til Dags i de ame- rikanske Fristater sikkert er mest Tilbøjelighed til at udelade Hovedvandlaas. Det har vel vedblivende Interesse at følge Forholdene netop i Nordamerika, da det dog er derfra, at Stødet i sin Tid er givet til Ud- viklingen af Husspildevandsledninger paa Europas Kontinent. Hvad Kloakkers Ventilation angaar, da er vistnok den Fremgangsmaade, der f. Eks. er benyttet i Buenos- Ayres, den mest fuldkomne. Huskloakkerne have der Hovedvandlaas, og umiddelbart foran denne er Stikled- ningen fra Gadens Hovedkloak bragt i Forbindelse med et lodret Luftrør, der gaar op langs Husets Facade og skal ventilere Gadekloakken. Umiddelbart bagved Hoved- vandlaasen er Huskloakken forbundet med et kort »Aspirationsrør«, hvis øvre, lavtsiddende Aabning er dækket af en Glimtnerplade, der kun kan aabne sig ind mod Røret. Selve Huskloakken er ved sit øverste Punkt sat i Forbindelse med et højt, lodret »Ventilalionsrør«, der ikke modtager Tilløb. Frisk Luft skulde da stadig passere gennem Aspirationsrøret, Huskloakken og Vcn- tilationsrørct. Imidlertid følger Luftstrømmen ingen- lunde altid denne Vej, og Luftrørene langs Husenes Fagader virke heller ikke altid, som de skulle, saa at selv de her beskrevne, kostbare og ret komplicerede Indretninger ofte glippe. Man faar trøste sig med, at det hele Spørgsmaal om Kloakkers Ventilation næppe har den sanitære Betydning, man i lange Tider har til- lagt det.