Beretning Om Den Tekniske Og Hygiejniske Kongres I Kjøbenhavn
Den 24.-27. Juni 1903

220 SEKTIONSMØDER 20. Okt. efter att hafva anordnat apparater för upp- samlande af betafTall och schnitzel, och visar sig också resultatet ur vattenledningssynpunkt tillfredsställande. Visserligen stiger bakteriemångden något, likaså syre- förbrukningen, men forst vid den häftiga höjningcn af vattenståndet i ån i slutet af Dec. stiger bakterie- mängden öfver den normala. Och lårdomen för oss tekniker af ett fall sådant såsom detta! Del torde vara förhastadt att uppställa en allmän, generel regel med afseende på ett vatten- drags, hvilket som helst, förorening och lämpligheten eller olämpligheten af att i dem utsläppa kloakvatten. Det ena vattendraget är ej det andra likt — en mångd lokala och fysiska egenskaper äro för hvarje vatten- drag egendomliga, och om dem lär man ej kunna fälla något omdöme, förrän efter långvariga och grundliga undersökningar. Dess värre tror jag åtminstone inom Sverge, om jag undantager de största städerna, intresset för och kunskapen om hithörande forhållande hos en del vat- tenledningstekniker äfvensom hos de forvaltande myn- digheterna vara mycket obetydlig, och orsaken härtill ligger väl främst deruti, att man fordrar, att en kom- munens ingeniør i mindre och medelstora stader skall göra allt och — kunna allt. Flertalet stader inom Norden äro väl nuniera för- sedda med kloaker, många äro för närvarande syssel- satta med forslager till eller utförandet af nya kloak- anläggningar, men det är kanske ett fåtal, som egnat en tanke åt frågan om vattendrags förorening genom kloakvatten. Detta kan naturligtvis vara ganska vigtigt, om man skulle få sig ett föreläggande, som förbjöde utsläppandet af affallsvattnet. Sårskildt afseende måste dessutom fästas vid de numera allt mer och mer an- vända vattenklosetterna, ty allmänheten lär ej lika lätt som hygienikern och teknikern kunna öfvertygas om, att användandet af desamma i helt obetydlig grad för- sämrar ett kloakvatten. Med tanke hårpå, och då for det samhälle, jag representerar, frågan om ett nytt tidsenligt kloaksystems anläggning foreligger, samt för att på forhånd veta, i hvad mån utsläppandet af det nuvarande kloakvattnet kan influera på åvattnet nedanför staden, har jag under innevarande vår företagit en serie undersökningar i kemiskt och bakteriologiskt afseende af Helgeås vatten. Vattenprofverna äro tagna dels ofvanför staden (a), dels vid stadens kloakutlopp (b), omedelbart ofvanför Yllefabriken (y), vid Yllefabrikens kloakutlopp (c), 500 m. nedom staden (d) samt 1200 m. nedom stadens kloak- ledningsutlopp i Helgeå (e). Resultaten af dessa undersökningar, hvilka omfatta en tid af 2 månader, äro sammanförda i ofvan stående tabeli, hvarjämte de för större ofverskådlighets skull äro grafiskt framstälda i Plan III. Af dessa undersökningar framgår otvifvelaktigt, att föroreningen af Helgeåns vatten till följd af kloakvattnets utsläppande i komiskt afseende är högst ringa. Syre- förbrukningen är något ökad, likaså Clorhalten, men nedgå redan 1200 m. nedom staden till det normala. Ammoniak forekom vid undersökningarne endast som spår. Salpetersyra eller salpetersyrlighet hafva ej kunnat påvisas. Bakteriehalten ökas, såsom det var alt vänta, något omedelbart nedom kloakutloppet, men nedgår inom 1200 m. nedom staden till normala varden. Det foreligger sål. i detta fall tydligen cn själf- rening af vattendraget. Man bör likväl härvid märka, att den vattenmängd, som genom stadens kloaker utsläppas, utgör ca. 1/550 del af lågvattenmångden, under det affallsvattnet från sockerfabriken utgjorde ca. 1/5i del. De slutsatser, till hvilka författaren kommit med afseende på de forhållanden, med hvilka han är syssel- satt, äro, att ett vattendrag kan förorenas till den grad, att dess vatten biir ur teknisk och hygienisk synpunkl olämpligt som vattenledningsvatten och helt och hållet forkastligt att användes utan foregående rening-, att det är af synnerligt vigt för vederbörande samhällen, som äro nödsakade att taga sitt vattenforråd från ett för föroreningar utsatt ytvatten, att utföra noggranna under- sökningar öfver kloakvattens inflytande på vattendraget, detta i all synnerhet ur egen samhällssynpunkt för den händelse, ohemula anspråk och påståenden om vatten- förorening skulle af nedanför boende framställas, samt till sist att det för kännedonien om hithörande for- hållanden vore önskvärdt, att undersökningar af hit- hörande forhållanden mer, an hvad nu är fallet, genom hygieniska och tekniska tidskrifter offentliggjordcs, då man derigenom för de olika landen kunde så småningom skafla sig ett värdefullt statistiskt materiel. Medveten om, att jag genom detta framförande endast obetydligt kunnat bidraga till svaret å den for- visso för många samhällen ytterst vigtiga frågan om kloakvattens utsläppande i vattendrag, har jag nu endast att anhålla de närvarande ville under diskussion upp- taga den framstälda frågan, hvilken diskussion i langt högre grad än milt anförande lär lemna svar på »i hvad mån har utsläppandet af kloakvatten från städer och samhällen haft inflytande till del sämre på nedan- för liggande samhällen«. Professor Palmberg. Sedan den modärna mikro- biologin hade påvisat, att sjukdomar förorsakas af bak- terier, uppstod en ny, förut okänd sjukdom, hakterio- fobin eller bakteriefruktan. Utan att betänka, att dessa mikroorganismer äro nödvändiga faktorer i onisätt- ningen af all organisk substans och således für allt lif oumbärliga, riktade man nu sina ansträngningar uppå att sterilisera, att förinta bakterierna. Då man fann det omöjligt att komma åt de specifika sjukdoms- bakterierna ensamt, tog man lifvet af allt, man kom åt — man »kastade ut barnet med badvattnet«. Detta åskådningssått kunde hafva ett visst berät- tigande, så länge man trodde, att det för uppkomsten af sjukdom endast behöfdes en individ och den spe- cifika bakterien. Men saken är icke så enkel. De specifika bakterierna ha kommit i en viss misskredit. Man har funnit, att äfven de mest fruktade af dem, bl. a. äfven kolera- och tuberkelbacillen, i och för sig äro tämligen oskyldiga, och att de komma till makten endast, om de få succurs af tillräckligt antal hjälp- trupper. De förnämsta af dessa hittills kända hjälp- trupper är allt, hvad man i dagligt tal kaliar smuts. lakttagande af renlighet, såval enskild som allmän, år således hufvudvillkoret för undgående af sjukdom. Det är visst sannt, att bakterierna förträffligt trifvas i smuts, den, de genom sin verksamhet förstöra och oskadliggöra. Men att taga antalct af dem såsom måttstock på effekten af hvarje slag af sanitära åtgårder skulle jag dock anse mindre riktig. Dr. II. Sörman. M. H. Jag delar tillfullo Prof. Palmbergs uttalade uppfattning om »bacillofobien«. Denna griper omkring sig i vidt skilda lager, och det är förvisso en angelägenhet af icke ringa vikt att ej gifva nåring åt dess framfart. På tal om förorening af vattendrag, må det tillåtas mig meddela, hurusom i sammanhang med den torra sommaren 1901 bäckar och åar i mycket stor utsträckning inom Malmöhus län förorenades från vissa fabriker, förnämligast från sockerfabriker, brännerier och margarinostfabriker. Fisken i vattendragen dog i massa, olidlig stank spred sig från stränderna, och vattnet blef odrickbart äfven för kreaturen, Jag hade på grund af min embets-