Beretning Om Den Tekniske Og Hygiejniske Kongres I Kjøbenhavn
Den 24.-27. Juni 1903

SEKTION VIII 243 Saadanne Regler vilde have Betydning baade for Handelsstanden og for de dømmende Myndigheder, og ved cn eventuel Udarbejdelse af Bestemmelser i denne Retning vilde de i Laboratoriet for Statens Under- søgelser af Levnetsmidler udførte Analyser af henimod 28000 Prøver kunne give et ganske fyldigt Billede af, hvilke Behandlingsmaader der her hjemme er gængse paa Levnetsmiddclbmraadet. Sladskemiker Schmelck, Norge, ønsker at stille et Par Spørgsniaal til Foredragsholderen: Om der i Kjø- benhavn var paavist Tilsætning af svovlsyrligt Natron til Kod, hvilken Gennemsnitsprocent af Fedt Mælken havde her i Kjøbenhavn (i Kristiania og Stockholm var Fedtindholdet 3,2 %), °» 0111 inan havde fundet Li- monader (Jordbærlimonader o. 1.) farvede og tilsatte Saccharin? Slagtehusinspektør Knudsen anfører, at Pølse- fabrikanterne i Almindelighed mener, at alle Pølser kun kan laves ved at iblande Mel, og ønsker at hore Foredragsholderens Udtalelse om, hvorledes Laboratoriet for Statens Undersøgelser af Levnetsmidler stiller sig til delte Spørgsniaal. Jørgensen bemærker først, al Kontrollen for Kjøben- havns Vedkommende, hvad de lo første Spørgsniaal angaar, henhører under denne Bys Sundhedskommission, men oplyser samtidigt, at cn Besvarelse af det første Spørgsniaal (at svovlsyrligt Natron er paavist — og i hvilke Mængder — i Kødvarer i Kjøbenhavn) var givet af Dr. med. Schierbeck i hans Foredrag. Han oplyser dernæst, at Gennemsnitsindholdet af Fedt i Mælk i Danmark stiller sig noget lignende som af Schmelck anført for Kristiania og Stockholm, bemærker frem- deles, al kunstig Farvning og Tilsætning af Saccharin ogsaa er paavist her i Landet i den Slags Drikkevarer sotn af Schmelck anført, men formener, at der her kun vil ske Paatale fra Politiets Side, naar Varen er solgt under saadan Betegnelse, at Køberen er berettiget til at vente, at der som Farvestof er anvendt en Plante- saft, og det desuagtet maatte vise sig, at der i det paa- gældende Tilfælde er anvendt cn kunstig Farve — Anilinlarve. Til Inspektør Knudsens Forespørgsel bemærker J., at der ofte findes Mel i vore Medister- og Kødpølser, sjældnere i Spege- og Cervelatpølser, men at der ogsaa trænes Pølser uden Meltilsætning. Her i Landet haves ingen Bestemmelser om, hvormeget Mel der maa til- sættes; det bliver Dommerens Sag at afgøre, efter Mel- tilsætningens Størrelse, om det foreliggende Tilfælde maa henregnes under Forfalskning. J. bemærker slut- telig, at i de Egne i Tyskland, hvor det i det hele taget er Skik og Brug at benytte Mel ved Pølsefabrika- tionen — og hvormed Publikum bor gøres bekendt — der tolereres, ved Overenskomst mellem Kemikerne, indtil 2 % Mel. Overdyrlæge Friis oplyser, al der for Kjøbenhavns Vedkommende ingen Bestemmelse haves imod An- vendelse af Konserveringsmidler. Veterinärkongressen härstädes förra soinmaren dryflades detsamma. Det kan därför måhånda synas obehölligt all ånyo upptaga den segslitna frågan, men som den är af stor praktisk, hygienisk och ekonomisk bctydelsc, torde den behöfva debatteras gång på gang, ända tills man vunnit full klarhet uti den. Diametralt motsatta åsikter hafva vis å vis den- saimna alltjänit gjort sig gällande, och bådadera hafva haft sina Varma forespråkare. Så t. ex. hölls i Berliner Physiologische Gesellschaft den 19. December 1902 cn diskussion om borsyran som konserveringsmedel. Das Kaiserliche Gesundheitsamt förfäktade genom prof. d:r Rubner, d:r Rost m. 11. borsyrans olämplighet som konserveringsmedel, medan Geheimerath Liebreich nied den grundligaste öfvertygelse företrädde motsatta åsikten. Liknande motsatser hafva äfven förekommit beträffande andra konserveringsmedel och färgämnen för kött. Jag vill ej nu draga i härnad emot vare sig ena eller andra åsikten, för så franit den galler ifråga- varande tillsatsers oskadlighet eller halsovådlighet, utan skall jag uteslutande hålla mig till, huravida dessa åmnen åro låmpliga tillsatsmedel till köttvaror eller ej. Utaf färgämnen hafva användts karmin och prepa- rater däraf; bi smarkbrunt, tropåolin, ponceau m. 11. tjärfärger. De korfsorter, som man i Sverige brukar färga, äro 1. kallrökt korf (medvurst); 2. varmrökta korfsorter (medvurst, medisterkorf, falu- korf, bräckkorf, frankfurterkorf, wienerkorf); 3. korf, som icke rökes (berlinersylta). Färgämnen användas antingen a) till färgning af själfva korfmassan (Preservalin A B, Preservalin B, Rosalin, Hallonrödt m. 11.) eller b) till färgning af korfskinnen (Rökfärg, Zanzarin, Zan- zibar-Carbon m. II.). Ar då färgämne lämpligl tillsatsmedel till köttvaror? På denna fråga tror jag, atl de allra fiesta utaf såval konsumenterna som korffabrikanterna svara ett obetingadt nej. För konsumenterna är det olämpligt, därför alt de i färgad korf ej kunna tillförsäkras en fullgod vara. Korf, som boredes af dåligt material eller med olill- räcklig omsorg, kan nämligen genom tillsats al' färg- ämnen gifvas sken af alt vara af bättre beskaffenhet, an den är, då således korfvens sanna kvalitet döljes för köparen. Färgämnen användas under alla forhållanden i al- sikt alt förändra varans nyans samt begagnas ej blott för att åt färskt kött gifva cn farg, som haller sig under forvaring, utan ock ofla för att åt mer eller mindre an- kommen vara gifva utseende al fårsk, slutligen ock i vissa fall atl genom inverkan på fettpartiklarna göra det omöjligt att vid hastigare påseende skilja dessa från verkligt kött. Vid användning af färgämnen kan så- ledes korfven göras fettrikarc, än den bör vara, hvar- igenoni koparen bedrages, i det å ena sidan feltet me- rendels ståller sig billigarc än köttet, och å den andra fettrik korf innehåller mera vatten än kötthaltigare sådan. Färgning af köttvaror är alldeles icke, såsom cn del näringsidkare vilja förebära, analog med färgning al konfektvaror, ty beträffande de senare undergår själfva råmaterialet ej några förändringar, som kunna döljas niedels färgtillsatsen. För näringsidkarna är färgämnestillsättningen äfven olämplig, enär den skapar cn synnerligen osund kon- kurrens. Mindre samvetsgranna korffabrikanter kunna nämligen, såsom redan nämnts, medels tillhjelp af färg- ämnen utaf dåliga råvaror bereda produkter med vackert och förstklassigt utseende. Tydligt är då, att bättre näringsidkare utsättas för en svår och osund kon- kurrens. För en samvetsgrann korlfabrikant, som an- vänder endast goda råvaror, är färgningen alldeles onödig, ty vid bruk af godt, på naturlig köttfärg rikt kött och genom iakttagande af omsorg och renlighet 31 * Om färgning och konservering af köttvaror. Stadsveterinär Sven Nystedt. Mitt foredrag är i hufvudsak ett utdrag af - ett ut- låtande, som ingeniør Sonden och undertecknad på an- modan af Stockholms stads halsovårdsnamnd nyligen af- gifvit angående färgning och konservering af köttvaror. Mycket har under de senare åren talats och skrif- vits om ifrågavarande ämne, och senast vid nordiska