Beretning Om Den Tekniske Og Hygiejniske Kongres I Kjøbenhavn
Den 24.-27. Juni 1903

FÆLLESMØDER 37 Golfarealcn pro inncboende person utgjorde: öfver 20 m2 i 101 lok., eller 0,97 % af hela antalet 20-10 - 835 - 8,01 % _ 10-8 - 779 - 7,48 % - 8-6 — 1 694 — 16,26 % — 6-4 - 3 331 — 31,97 % _ 4-2 - 3 452 — 33,13 % - mind, än 2 — 227 — 2,18 % — K ub iki n n eh ållet af rummen fördeladt pro inne- boende uppgick till: mer än 20 m 3 pr person å 2 584 lägenheter 20-10 - - - 5 248 - 10-5 - — - 2 457 - under 5 — — - 130 — Antager man nu, att en bostad for atticke kunna anses vara ö 1 ver b e fo 1 kad bör innehålla pro person icke under 20 m 3, vidare att rum med 20-10 m 3 pro person kunna anses måttligt öfverbefolkade, 10—5 m 3 pro person kunna anses i hög grad öfver- befolkade och mindre än 5m3 pro person i högsta grad ö fverbef o 1 kade, så kan undersökningens re- sultat sammanfattas sålunda, att 24,80 % af lokalerna med 7 358 innevånare voro icke öfverbefolkade, 50,37 °/0 af lokalerna med 23 271 innevånare voro måttligt öfverbefolkade, 23,58 °/0 af lokalerna med 14 461 innevånare voro i hög grad öfverbefolkade, 1,25 °/0 af lokalerna med 859 innevånare voro i högsta grad öfverbefolkade. 15 320 personer eller 32,54 % af hela det inne boende antalet menniskor i de undersökta lokalerna bodde alltså uti i hög grad eller i högsta grad öfverbefolkade lokaler, hvilket med andra ord vill säga, att minst hvarje sjatte innevånare i Helsingfors stad bor så trångt, att hans hälsa kan taga sk ada däraf. Så langt den begränsade tiden och det förhanden- varande materialet det medgifver, vill jag nu söka fram- stiilla några af de faktorer, som medverkat till upp- komsten af dessa ogynsamma forhållanden: Helsingfors stads befolkning utgjorde: år 1870 32 302 personer tillökning - 1880 42 471 - 10 169 = 31 % - 1890 64 938 - 22 467 = 53 % - 1900 93 217 — 28 279 = 43 % Antalet rum med uppvä rm ningsap para ter uppgick till: år 1880 24 929 rum tillökning - 1890 39 986 - 15 057 = 60 % - 1900 55 236 - 15 250 = 38% Ehuruväl Statistiken icke är tillräckligt utförlig, för att man skulle kunna ur densamma draga bestämda slutsatser, ser det dock ut, som om tillkomsten af nya rum i Helsingfors under den senaste tidsperioden icke skulle hafva skett i samma j proportion, som befolkningen ökats. ], Lagen om tillgång och efterfrågan har därför gjort sig gällande. Det visar sig, att hyrorna för mindre lokaler under ifrågavarande tidsperiod stärkt stigit. Bä ttre arbetarelokaler kostade nämligen i hyr a per år: 1 rum 2 rum (inb. kök) kronor kronor i medio af 1870 talet — 214 1880-1890 — 128-154 214-256 1900 - 256-300 342-428 Dock bör det observeras, att denna prisstegring icke ensamt beror af arbetarebefolkningens ökning jäm- förd med antalet nya lokaler, som för dem tillkommit Såsom medverkande omständighet bör äfven nämnas, att den ökning af inkomsterna, som på senare tider bland arbetarne ernåtts genom en energisk asso- ciation inom yrkena, för mången bland dem möjliggjort en depensering på bostadslokalen vida högre, än hvad som på 1870 talet var tänkbar. Dårfor hafva de om- tanksamme och bättre situerade arbetarnes lokaler sedan dess väsentligen förbättrats, och det är numera icke ovanligt, att bostäderna på ett rum och kök forses med en alkov och en liten tambur. Denna ökade komfort måste naturligtvis i någon mån hafva medverkat vid prisets höjning. For de något större lokalerna skedde prissteg- ringen redan något tidigare och har därefter ständigt forgått. Medelpriset på medelgoda bostadslokaler utgjorde: för 3 rum, kök och tambur Fmk. 4 rum, kök och tambur Fmk. 5 rum, kök och tambur Fmk. 6 rum, kök och tainbur Fmk. 1870 700 1 000 1 300 1 500 1875 800 å 900 1 300 1 500 1 800 1880 1 000 1 500 1 800 2 000 1886 1890 j 1 100 å 1 200 1 800 2 000 2 400 1900 1 300 1 900 2 300 2 800 Jag nödgas anmärka, att för de två senaste tabel- lerna officiella uppgifter icke statt mig till buds. Endast för år 1900 finnas sådana officiella upp- gifter, hvilka för jämförelses skull må sammanställas med några sådana från Köpenhamn och Stockholm, hemtade ur ofvannämnda foredrag af herr von Koch. Medelpriset för ett rums lokaler utgjorde: 1 Köpenhamn.... 84 kr. pr. år 2 Stockholm...... 149 — — — 3 Helsingfors .... 163 — — — Medelpriset för ett rum och kök åter uppgick i Köpenhamn till...... 120 kr. i Stockholm till...... 236 — i Helsingfors till.... 289 — Undersöker man nu, i hvilken grad de på hyres- riset verkande faktorerna under det senaste vartseklet förändrat sig i Helsingfors, finner man, atf